Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Mehmet Kaplan: Modulbostäder är inte enda svaret

Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan har börjat uttala sig om den nya regeringens politik. Investeringsstöd och förslag på modulbostäder är det som skrällt men arvet från den förra regeringen väger fortfarande tungt.

Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan.

I en debattartikel i DN poserar bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan framför ett nytt modulhusbygge i Knivsta, signerat arkitekten Andreas Martin-Löf.

Du fick kritik för föreslaget om modulhus. Vad är det som gör dem till ett bra exempel?

– De är ett exempel, tänker jag. Och det är inte svaret med stort S utan en av flera möjliga vägar framåt för den del som vi inte kommer att kunna täcka upp med helt vanliga bostäder. Vi har fått signaler om att de kan vara billigare och snabbare. Dessutom är det moderna och flexibla bostäder, du kan till exempel föra ihop två eller tre mindre lägenheter till en större.

Är det modulbyggen som ska få investeringsstöd?

– Vi har inte specificerat vilken typ av hus det ska vara. Investeringsstödet kan gå till bostäder som uppnår vissa kriterier. De ska vara hyresrätter, energieffektiva och små.

Om modulbyggena och investeringsstödet är två spår för att öka bostadsbyggandet, vilka är de andra?

– Regelförändringarna och instansordningen. Den moderatledda borgerliga politiken gjorde en del bra saker. Regelförenklingsarbetet är viktigt och det ska vi fortsätta med oförminskad styrka.

I opposition var ditt parti Miljöpartiet kritiskt till flera av regelförenklingarna. Varför denna kovändning?

– Det måste finnas en långsiktighet i förutsättningarna för bostadsbyggandet. Skulle man ändra på reglerna så fort det kom en ny majoritet skulle det inte hjälpa bostadssituationen över huvud taget.

Regelförändringarna och instansordningen tycks vara det som ska bidra mest till de utlovade 250 000 bostäderna. Vilken är då den stora skillnaden på er och den förra regeringens politik?

– Det är att vi har ett helhetstänk, att vi går på flera spår samtidigt istället för att bara fokusera på regelförenklingar. Jag är stolt över vårt stadsutvecklingsarbete. När en kommun vill bygga på ett område där få byggbolag vill bygga, då satsar staten en halv miljard kronor per år för att medfinansiera kollektivtrafik till dessa områden. Den enskilt viktigaste faktorn som både människor och byggbolag efterfrågar är kollektivtrafik. Modern stadsplanering innebär att man bygger stadsdelar där bilen inte är central utan där kollektivtrafik är förflyttningsmedel, liksom cykel och till fots. Och man förtätar. Täta städer är mer hållbara, man kan bygga så att energianvändningen blir mindre.

Den täta staden är som du säger modern idag. Finns några invändningar mot förtätning som är värda att ta till sig?

– Problemet är att vi har nästan 300 000 unga som står utanför bostadsmarknaden som får lösa det här med att bo på många olika sätt. Alltifrån att bo i en inredd källare till att flytta runt hos kompisar i tredje och fjärde hand. Det här är så övergripande, så att fundera på nackdelar med den täta staden blir ju lyx för dem som står utanför bostadsmarknaden. Så jag menar att vi ska förtäta våra städer på ett klimatsmart sätt. Det är en viktig väg framåt.

Småhusområden har fått stå i skottgluggen på sistone. I en rapport som Boverket finansierat utpekas till exempel Stockholms villaområden som förlegade. Men hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. Är det fel?

– Småhus är en oerhört viktig del av bostadsbeståndet och många som bor i lägenheter drömmer om att bo i hus. Jag bor själv i ett radhus och ser vilka enorma fördelar det har. Samtidigt är det viktigt att tänka på vilket samhälle vi vill ha. Vi vill ju inte ha segregerade bostadsområden. Unga och äldre ska kunna bo tillsammans i områden. Och enda sättet att få in unga och studenter i ett område är att få dit hyresrätter som är små och billiga. Och det är det vi satsar på nu. Enligt de aktörer vi talat med kommer det att bli förtätning och förhoppningsvis mer blandade upplåtelseformer.

Politiken vill se mer av tät blandstad överallt, alltså?

– Ja.

Är det inte risk för att samma blandstad överallt blir homogent?

– Kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret och därför kommer vi att få en mångfald. Vissa kommuner kommer att satsa på områden med bara villamattor. Andra kommer att ha bara hyresrätter i ett område. Men vi ser goda exempel på blandade upplåtelseformer. Och det jag själv har erfarenhet av, att ha bott i hyresrätt i norra Järva i många år och sen kunna bo kvar i samma område med intakt socialt nätverk, fast i ett radhus – det är en ynnest. Men man ska heller inte likrikta, jag tror inte på något centralt direktiv. Det är viktigt med mångfald även här.

Hur får du input om arkitektur och stadsbyggnad?

– Från aktörerna och från regeringens enhet för plan, urban utveckling och bygg. Och så har jag nära och tät kontakt med Sveriges Arkitekter.

Vad brukar du och Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson prata om?

– Vi pratar om alla möjliga saker, om vad som behöver prioriteras. Jag tittar på när och hur arkitekterna kommer in i planarbetet. Under relativt lång tid har de fått vara med lite på sidan om, känns det som. Nu får de vara med mer och det tror jag är smart.

Mehmet Kaplans fem spår för att uppnå målet på 250 000 bostäder till 2020:

  • Modulbostäder som komplement när vanliga bostäder inte räcker till.
  • Investeringsstöd.  6,4 miljarder på två år till dem som bygger klimatsmarta, små hyresrätter. Förväntas ge 15 000 hyresrätter per år.
  • Fler regelförändringar. Den senaste är bullerförordningen som innebär att man nu får ha 60 dB i fasad för små lägenheter upp till 35 kvadratmeter. Det ska gynna byggandet av även små, enkelsidiga lägenheter i bullerutsatta områden.
  • Ändrad instansordning. Regeringen har remitterat ett ärende där man skissar på hur instansordningen kan förkortas. Det väntas gynna de små och medelstora företagen som bygger.
  • Stadsmiljöavtal. Staten lägger en miljard på två år för att medfinansiera kommuners utbyggnad av kollektivtrafik, så att ny mark kan bli attraktiv för byggande. Detta finns dock inte med i vårens budget, utan ska fullföljas 2016.

Kriterier för investeringsstöd:

  • Man måste komma under 65 kilowattimmar per kvadratmeter och år för att över huvudtaget komma i fråga.
  • Man får 1,75 gånger pengarna om man går under 45 kilowatttimmar per kvadratmeter och år.
  • Bostäderna ska vara max 35 kvadratmeter för fullt stöd.
  • Bostäder större än 35 kvadratmeter men max 70 kvadratmeter kan få halverat stöd.
  • Bostäderna ska vara hyresrätter.
  • Bostäderna ska ha en maxhyra som är olika för olika delar av landet. I Stockholm ska maxhyran för en bostad mindre än 35 kvadrat vara 120 kronor per kvadratmeter och månad.

Mer att läsa