Med koll på klimatdeklarationerna

Karin Löfgren är en av de yrkesverksamma arkitekterna som har varit med och lämnat synpunkter på Sveriges Arkitekters guide för klimatdeklarationer som lanserades digitalt i början av året, i samband med att den nya lagen om klimatdeklarationer för byggnader trädde i kraft. Det är i slutändan byggherren som ansvarar för att klimatdeklarationer görs och lämnas in till Boverket. Men klimatdeklarationerna kan även ge arkitekter ett verktyg att styra arkitektur och planering mot ett lägre klimatavtryck, menar Sveriges Arkitekter.

Enligt Karin Löfgren är det viktigaste att klimatberäkningarna som görs i ett tidigt skede görs på hela byggnaden, inte bara på ytskikt. Och att som arkitekt vara med och se till helheten.

– Vi kan göra mest skillnad i början, det är vi som kan se helheten. Det viktigaste är att vi kan stödja våra beställare och i underlaget som vi lämnar ifrån oss till dem ska det tydligt framgå materialval, klimatmål och vad dessa innebär, säger Karin Löfgren.

En vanlig företeelse är att entreprenören byter ut byggmaterial senare i projekten för att få ner kostnaderna och tjäna mer pengar. Till exempel byts svensk granit ofta ut mot kinesisk granit, enligt Karin Löfgren. Finns det klimatberäkningar som kan visa varför vissa material inte bör bytas ut, kan detta eventuellt undvikas framöver, menar hon.

Karin Löfgren arbetar på AIX arkitekter. Kontoret har utvecklat flera olika metoder för klimatberäkningar, beroende på vilket skede projektet befinner sig i.

– Det kommer bli enklare med tiden. Alla projekt som vi räknar igenom just nu gör att vi lär oss och får in fakta om vilka byggmaterial och byggdelar som är bättre ur klimatperspektiv. Det gör att vi får bra underlag och detta kommer i sin tur att leda till en tuff produktutveckling, säger Karin Löfgren.

Den viktigaste lärdomen för henne själv, efter några års klimatberäkningar, är att man också behöver arbeta mer med det som redan finns.

– Den största diskussionen om material är hur vi ska hantera betong, gips, tegel och stål eftersom det är dessa material som kostar mest i koldioxid. Samt hur vi ska lyfta frågan tidigt om vi ska bygga nytt alls och hur vi ska hantera rivning och få tillräckligt med tid i projekteringen för att kunna ta hand om det som eventuellt rivs. När det gäller trä är diskussionen hur vi ska använda materialet på bästa sätt. Vi behöver arbeta med materialoptimering på allvar och använda så lite nytt material som möjligt, säger Karin Löfgren.