Material­experten: ”Nu är lera det hetaste”

Johan Jönsson är på väg till New Jersey, USA, för ett hållbarhetssymposium om traditionella och lokala material och metoder i arkitekturen. Det han ska berätta om är lera och hur detta urgamla material kan användas i dagens byggande.

De två senaste åren har han jobbat som hållbarhetsexpert på White arkitekter. Sedan helt nyligen driver han nu eget bolag, med White som en av flera uppdragsgivare. Innan det har han bland annat varit timmerman och murare, tagit en master i traditionellt bygghantverk och en annan master i teknik och hållbar utveckling på KTH.

Dessförinnan jobbade han under tolv år inom försvaret i kris- och konfliktområden, och det var en avgörande erfarenhet för vad han skulle komma att ägna sig åt senare.

– Om man vill bygga en fältklinik i delar av Afrika, mellanöstern eller i Myanmar, då tar man vad man har och börjar bygga. Då blir det naturligt att man använder sig av lokala, enkla material.

Johan Jönsson konstaterar att så mycket som fyrtio procent av världens koldioxidutsläpp orsakas av den moderna bygg- och anläggningssektorn, och att det också var därför han så småningom kom att söka sig dit, för att kunna påverka.

– Idag använder man ofta energi- och resurskrävande material som stål och betong även där det inte behövs, och jag undrar, om det finns andra material med liknande tekniska egenskaper men ett mindre avtryck, är det då inte bättre att använda dem istället? Om man häller på betong på ett träbjälklag bara för att få tyngd, varför använder vi inte lera i stället som har samma densitet men avsevärt lägre avtryck?

Tillgången är det i alla fall inget fel på.

– Lera är vanlig geggamoja som finns i jorden. Hela städer som Uppsala och Göteborg står på lera, och Skåne är gjort av det. Bara Trafikverket har åtta miljoner ton lera som de inte vet vad de ska göra av, säger Johan Jönsson.  

Han tillägger att leran räknas som en avfallsprodukt som Trafikverket får betala för att göra sig av med, men att den ofta skulle gå att använda som byggmaterial. Det pågår flera olika projekt runt om i Norden för att lära sig ta tillvara på leran.

Leran finns alltså ofta redan lokalt. Eftersom den inte bränns behöver man inte bekymra sig om den sortens energiåtgång för att tillverka materialet. I och med att leran sitter ihop med jonbindningar, i stället för kemiska, är den lätt att återanvända. 

– Vill man renovera en 1200-talskyrka där putsen har ramlat ner är det bara att ta och blöta upp den och sedan kan man putsa upp den igen. Det innebär noll byggavfall, det är ett cirkulärt material.
Det funkar också bra som komplement till biobaserade material, förklarar Johan Jönsson. Om man använder trä, till exempel, kan man brandsäkra det med ett tunt lager lerputs över. Dessutom jobbar leran naturligt för en, för människor, bra nivå av luftfuktighet inomhus. 

– Det finns museer, skolor, myndighetsbyggnader och sjukhus i bland annat Tyskland och Österrike som använder lerputs på väggar och tak och därigenom kunnat minska ventilationsinstallationerna och fått en avsevärt lägre energiförbrukning på köpet. Och det funkar naturligtvis även om det skulle bli strömavbrott.

Eftersom torr luft är en orsak till smittspridning så jobbar också leran för att hålla folk friska.

– Det brukar vara intressant inte minst för arbetsgivare, småbarnsföräldrar och vårdinrättningar, säger Johan Jönsson. 

Det finns alltså mycket som skulle tala för att börja använda leran i stor skala i moderna byggprojekt. Men det har funnits ett bekymmer, och det är att det inte funnits någon byggstandard när det gäller materialet.

Varför har det inte funnits det?

– Ja, det frågar jag mig också… I Tyskland har det funnits sedan 2013.

Men Johan Jönsson säger att ”Tyskarna avrådde mig först från att försöka införa nya standarder i Sverige”. Det var för att det då inte fanns några stora svenska leverantörer som kunde finansiera processen.

– Så leverantörerna väntade på en standard. Och det blev ingen standard för att det inte fanns några leverantörer, säger Johan Jönsson. 

Det var ett moment 22 som nu är brutet. Johan Jönsson är bland mycket annat ordförande för tekniska kommittén för murverk och puts på Svenska Institutet för Standarder, SIS. De arbetar nu för att införa nya standarder för lera, och lade för några veckor sedan fram det första utkastet för en svensk standard för lerputs.

– Så ett förslag på standard finns ute nu, helt publikt och gratis för vem som helst att läsa och kommentera på SIS hemsida.

Nu fortsätter arbetet i kommittén med svenska lerstandarder för att ta det till nordisk och på sikt europeisk nivå och även inkludera lermurbruk, lerskivor, lersten och lerstensmurverk. Och nu finns det också både leverantörer och utförare.

Johan Jönsson säger att tidigare när han talat sig varm för leran som byggmaterial så har han ibland mötts av fnissanden från dem han pratat med.

– Men nu är det ingen som skrattar längre, säger han.

Cement och betong har hittills omfattats av ett undantag från EU:s handel med utsläppsrätter. Men 2028 kommer det undantaget att slopas. Och redan nu är lönsamheten för materialen ett problem i branschen, som försöker hitta metoder för att använda mindre mängder av det.

– Betongindustrin vill själv minska användningen av cement så mycket som möjligt, och försöker blanda in andra material som ersätter. Där är lera det som har störst potential. I tidningen Betongvärlden körde de förra året en artikel med rubriken ”Lera är framtiden”.

Lera har nu gjort samma resa som elbilar, säger Johan Jönsson.

– Elbilar var också jättetöntigt tills Tesla började göra elbilar som var snygga och tekniskt överlägsna, då blev det superhett. Lera har förknippats med hippies och kulturvård men nu är det hetaste och mest exklusiva man kan ha.

– Och nu vill mellansegmentet vara med så Volkswagen har också börjat göra elbilar. Och Skanska har projekt med lera.

Johan Jönsson nämner också ett pågående projekt i Uppsala, Östra Sala backe, där Settler partners och ETC byggentreprenad ska bygga sammanlagt 270 nya bostäder. Projektet har ritats av Kaminsky arkitektur och kommer att vara det första i Sverige som använder lerskivor och lerputs i stor skala.

– Vi har väntat på det stora svenska referensprojektet. När det är klart kommer det att bli enklare för andra att räkna på vad det skulle innebära att använda lera, säger Johan Jönsson.