Gå till innehållet

Malmös nya stadsdel ska återbruka material från gamla industribyggnader

I utvecklingen av den nya stadsdelen Varvsstaden i Malmö ska alla inblandade tänka cirkulärt. Wingårdhs arkitekter har nyligen flyttat in i en av de renoverade byggnaderna.

När Varvsstaden växer fram på den gamla industrimarken där Kockumsvarven huserade i drygt ett sekel, demoleras ingenting och körs till tippen. Istället plockar rivningsarbetarna försiktigt ner byggnader och inventarier, bit för bit. Allt som kan bevaras ska göra det. Tegel, betong, stål, glas och trä ses över, görs vid, saneras och lagras i en av de gamla enorma maskinhallarna på området. Det katalogiseras och hamnar i den digitala Materialbanken som inblandade i stadsdelsutvecklingen får ett lösenord till. Så småningom ska här finnas 2 500 bostäder, kontor, affärer, restaurangliv samt för- och grundskola.

Bakom utvecklingen står Varvsstaden AB, som till hälften var ägs av Peab och Balder. Hanne Birk är utvecklingschef, men i grunden själv arkitekt. Hon berättar att i samband med att arbetet startade lät man det danska arkitektföretaget Lendager group göra en kartläggning över hela området som underlag till en hållbarhetsstrategi.

– De kom bland annat fram till att största resursen är alla byggnader och allt material. Det är en guldgruva för såväl miljö som kulturvärde. Därför har vi ställt krav på alla aktörer som är med och utvecklar området att följa den etiska kompass och materialkatalog som vi har jobbat fram.

Platsen framför Magasinet där Wingårdhs har sitt Malmökontor är fortfarande ofärdig. Den ska gestaltas tillfälligt och utemiljön kommer att utvecklas under många år framöver.

Wingårdhs är ett av de arkitektföretag som är inblandad i utvecklingen. För några månader sedan flyttade man sitt Malmökontor hit, till entréplanet i Magasin 211. Byggnaden är ursprungligen från 1917 och har bland mycket annat rymt snickeri. Nu har Wingårdhs gjort om magasinet till kontorslokaler i tre våningar, plats för restaurang och café samt byggt till ett orangeri.

– Eftersom vi själva är hyresgäster använder vi våra egna lokaler som ett slags testbädd för hur långt man kan tänja återbruket. Vi har exempelvis satt in gamla industrifönster i mötesrummen, trots att de varken är CE-märkta eller håller ljudklass. Men det har visat sig fungera alldeles utmärkt, väggarna runt omkring är ljudklassade. Och skulle det inte ha fungerat, så hade det ju bara varit att komplettera, säger kontorschefen Monika Pitura.

Interiör från Magasinet. Till vänster det öppna kontorslandskapet och till höger en av de nybyggda volymer i plywood som ställts in i rummet. Trappan och spången har suttit högt upp i en av varvshallarna.

Hon och hennes medarbetare spenderar mycket tid i den stora gamla maskinhallen bland alla gamla trappor, dörrar och fönster och bland mängden av rå-material.

– Man ser nya saker varje gång och får inspiration. Allt finns ju här på området och sedan återvänder man till skrivbordet med sina anteckningar, mått och fotografier och funderar vidare på hur man kan använda sig av det. Det är ett annat sätt att tänka och arbeta på, än att starta från noll, säger Monika Pitura.

Mer att läsa