Nyheter

Lantmäteriets jättebeslut om marken i Borlänge: “Historiskt”

19 november 2020

Det gigantiska projektet Stora Tuna har pågått i tio år, omfattar en stor del av Borlänge kommun och har omkring 1500 sakägare. I och med att det avslutas har ett historiskt beslut tagits, kanske det största i myndighetens historia, skriver Lantmäteriet.

Annons
Foto Calle Eklund

Området Stora Tuna har länge varit en jordbruksbygd. 1971 slogs Stora Tuna kommun ihop med Borlänge stad och bildade Borlänge kommun. På bilden syns bland annat Stora Tuna kyrka.

För en dryg månad sedan gick Lantmäteriets jätteärende Stora Tuna i mål. Ärendet är en så kallad omarrondering, vars syfte är att slå ihop flera mindre skiften till större ägor.

Allt började med ett antal ansökningar som kom in till Lantmäteriet i början av 2010-talet. I dem fanns önskemål om att göra om fastighetsinnehav och gränser i Borlänge kommun. När Stora Tuna nyligen avslutades omfattande omarronderingen stora delar av Borlänge kommun.

– På vissa håll i landet, kanske framför allt i just Dalarna, har det funnits en väldigt splittrad fastighetsstruktur, med många små skiften och flera delägare i samma fastighet, säger Lantmäteriets enhetschef Elisabeth Olsson.

Annons

Enligt henne beror det delvis på en tradition i Dalarna av att dela upp arvet rättvist, alltså har det inte endast varit den äldsta sonen som fått ta del av familjens ägor.

– Till slut vet man dock inte var ens egen mark finns eller var gränsen i terrängen går. Det gör det väldigt svårt att till exempel bedriva ett effektivt skogsbruk, säger Elisabeth Olsson.

Innan arbetet kunde sätta i gång för tio år sedan, var Lantmäteriet tvungen att göra en opinionsprövning för att kontrollera att det fanns en majoritet bland sakägarna som var för omarronderingen. Myndigheten behövde också säkerställa att de ekonomiska fördelarna övervägde de negativa; det massiva arbetet som väntade vara tvunget att bli lönsamt i slutändan.

Klartecken för att genomföra omarronderingen fick Lantmäteriet 2012 och sedan dess har ett omfattande arbete med bland annat inventering, värdering och planläggning pågått.

En stor utmaning med ärendet, som förutom den enorma mängden sakägare spänner över
23000 hektar, har varit att tillmötesgå den bredd på och mängd av önskemål som funnits bland de inblandade.

– För vissa handlar nya gränsdragningar om att underlätta att bedriva ett rationellt skogs- och jordbruk. För andra handlar det om mer känslomässiga saker, en plats kan till exempel vara väldigt speciell för den som vet att dess mor- eller farföräldrar brukade röra sig där. Det är väldigt svårt att göra alla nöjda, men vi hoppas att vi kommit nära, säger Elisabeth Olsson.

Annons

Delar av omarronderingen har överklagats och nu väntar först prövning i mark- och miljödomstolen innan det kan vinna laga kraft.

Anton Andersson

Gå till nästa artikel