Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Kvinnorna flest på alla utbildningar igen – störst dominans på SLU

Två av tre studenter som började på en arkitektutbildning i höstas är kvinnor, visar årets siffror. På SLU är obalansen som störst med mindre än en femtedel män. Nu väcks frågan om att till exempel införa antagningsprov för att råda bot på obalansen.


Totalt 720 personer antogs till de olika arkitektutbildningarna vid KTH, Chalmers, UMA, LTH, Konstfack, BTH och SLU hösten 2023. Av dessa är 477 kvinnor och 243 män. Det betyder att majoriteten kvinnor på utbildningarna i år är 66 procent, en ökning med två procentenheter sedan förra året. Förra året stack KTH ut i statistiken då det för första gången på 15 år var en majoritet män i årskurs ett. Men i år är kvinnorna åter i majoritet även där.

Största andelen kvinnor bland de antagna i årskurs ett är även i år på SLU. Det totala söktrycket på landskapsarkitektutbildningen var något lägre i år, och Karl Lövrie, som är prodekan på SLU i Alnarp, säger att det är en del av en trend som har pågått länge. Han tror att det har att göra med att konkurrensen från andra utbildningar generellt har blivit högre, men är än så länge inte oroad för SLU:s del.

– Vi vill ha en attraktiv utbildning, och ju fler reserver vi får, desto bättre studenter får vi också. Vi fyller programmet och har också reserver, säger han.

Och även om könsfördelningen fortfarande är mycket skev till just landskapsarkitektutbildningarna, är det ändå något fler män som kom till en andra antagning i år säger han, och tror det kan hänga ihop med att söktrycket totalt sett är lägre. 

– Det brukar i alla fall hänga ihop.

Av de totalt 961 personer som hade någon av de två landskapsarkitektutbildningarna vid SLU som sitt förstahandsval, är 75 procent kvinnor. Bland de 138 studenter som slutligen antogs är andelen kvinnor närmare 83 procent. 

Karl Lövrie säger att han inte vet hur det kommer sig att det är så många fler kvinnor än män som söker till deras utbildningar, men han tänker att det kanske har att göra med att det är vanligt att betrakta landskapsarkitekter som några som jobbar väldigt mycket med ”mjuka frågor”, och att det kanske inte heller är lika intressant för personer som vill göra karriär och tjäna mycket pengar (och att män oftare än kvinnor kanske tillhör en sådan kategori). Han är noga med att förklara att det här bara är en idé han har och inget som är utrett eller beforskat.

Stämmer den bilden i så fall då, att landskapsarkitektur är mjukt och mindre intressant för den som vill göra karriär?

– Ja, en hel del ser det nog så. En landskapsarkitekt har ofta hand om frågor som handlar om utemiljö och ekologi, klimatanpassning, människors rekreation och olika aspekter på hälsa. Det kan betraktas som mjukt i förhållande till många andra frågor, säger Karl Lövrie.

Om siktet är inställt på att tjäna mycket pengar så kanske det finns andra samhällssektorer man söker sig till.

Karl Lövrie, SLU

– Och många hamnar på jobb inom offentlig sektor, och om siktet är inställt på att tjäna mycket pengar så kanske det finns andra samhällssektorer man söker sig till.

Karl Lövrie säger att en breddad rekrytering, både när det gäller balans mellan könen, men också när det gäller annan mångfald, är ”bland det mest komplexa vi har att arbeta med”.

– Det är inte lätt att styra vem som ska söka ens utbildning. Vi skulle gärna vilja det, men i praktiken är det en jättesvår uppgift.

Caroline Dahl är programstudierektor för landskapsarkitektutbildningen på SLU i Alnarp. Hon vet inte heller varför det är så få män som söker till SLU:s landskapsarkitektutbildningar. 

– Jag vet faktiskt inte det och jag känner inte heller till om det gjorts någon genomlysning av det. Utan vi har bara kunnat konstatera att så här ser det ut. 

Hon säger att det kanske skulle kunna ändras något om de ändrade systemet för hur de tog in studenter på programmen.

Just nu tar vi ju enbart in studenter på betyg, eller poäng. Men vi är nyfikna på om man skulle kunna justera det med ytterligare en kvot som kommer in på antagningsprov.

Caroline Dahl, SLU

– Just nu tar vi ju enbart in studenter på betyg, eller poäng. Men vi är nyfikna på om man skulle kunna justera det med ytterligare en kvot som kommer in på antagningsprov. Vi tror att det skulle kunna ge en annan sammansättning av sökande.

Den idén tror Caroline Dahl skulle kunna vara en respons inte bara på det låga antalet manliga sökande, utan också ett sätt att öka mångfalden på utbildningen överlag.

– Vi tror att vi skulle kunna få studenter som har fler olika typer av förmågor och färdigheter när de kommer till oss med en sådan metod. Men vi ska förstås höra med dem av våra kolleger som redan jobbar med ansökningsprov för att se om de också har den bilden.

Annat som Caroline Dahl är inne på, som skulle kunna vara sätt att angripa problemet, är att kanske lyfta fram fler manliga förebilder, i form av landskapsarkitekter som man pratar om på utbildningarna, och i lärarkåren. Men hon tror dock att de redan är ganska jämnt fördelade könsmässigt i lärarkollegiet.

Om ni skulle börja med antagningsprov, hur snart skulle sådana i så fall kunna hållas.

– Då måste vi göra en ändring i utbildningsplanen, och det är en administrativ process. Vi får ta reda på vad som behövs och lägga upp en arbetsprocess för hur det skulle gå till, men man får nog räkna med långa ställtider. Jag tror att tre år skulle kunna vara en optimistisk men rimlig bedömning.

Mer att läsa