Kulturgeografen: ”Barn får inte bara bli ett säljargument”
Lisa Wistrand, kulturgeograf på White, ser att barn och unga ofta oreflekterat används som pynt i renderingar och att barns behov sällan får avgöra livsmiljöernas gestaltning.
– Förhoppningsvis kan det här höja statusen och adressera allvaret i frågan om barns livsmiljöer. Vi är många som tillsammans har bred erfarenhet i de här frågorna. Jag hoppas att vi kan ta tillfället i akt att samla kompetens, höja kunskapen och ta rejäla kliv framåt.
Lisa Wistrand pratar om barnkonventionen som blev lag i Sverige den 1 januari 2020. Hur stor skillnad lagen faktiskt kommer göra i praktiken vet vi inte men hon menar att det just nu är ett utmärkt tillfälle att sätta press på makthavare, både offentliga och privata.
– Alla under 18 år är barn och det är jätteviktigt att ha med sig. Det är en stor del av befolkningen, utan rösträtt och tillgång till våra beslutsprocesser, som befolkar våra gator och torg, pendlar, går i skolan, konsumerar, och så vidare. I vissa områden utgör unga så mycket som en tredjedel av befolkningen, säger Lisa Wistrand.
En viktig del i barnkonventionen är att alla har rätt att höras och få komma till tals i frågor som berör en.
– Den andra sidan av det myntet är att vi vuxna måste lära oss att lyssna. Jag vill inte förmedla ett perspektiv som går ut på att vi bara ska ge oss ut och prata med unga. Det räcker inte, vi måste vara genuint intresserade av att höra vad de säger.
Hon berättar om ett projekt som hon är delaktig i. Det är ett område som polisen bedömer som särskilt utsatt och där ungefär 30 procent av befolkningen är under 18. Många lever trångbott. Utemiljön blir då extra viktig men den är inte formad för att bidra till en meningsfull fritid. Istället riskerar torg och samlingsplatser bli en rekryteringsbas för kriminella, menar Lisa Wistrand.
– Skolor, bibliotek, kulturhus och fritidsgårdar är oftast ovärderliga men kan inte täcka alla behov. Det måste finnas fler platser för de unga att vara på. Är de spontana, bidrar till generationsöverskridande samspel och fysisk aktivitet för fler så tror jag att samhället har gjort en jättevinst, säger hon.
Vad provocerar dig mest?
– Det är när vi oreflekterat använder barn som pynt och dekoration för att stärka våra projekt. Många vill attrahera barnfamiljer, så vi använder barn som säljargument. Men det är få projekt som sätter barnens behov främst och som i slutändan levererar på riktigt i att ge barnen en stad som fungerar för dem här och nu!