Nyheter

Hon forskar om att bygga för framtidens vård

18 oktober 2019

Idag investeras stora belopp i sjukhus som ska vara superflexibla. Saga Karlsson har tittat närmare på hur vårdbyggnader framtidssäkras.
– Ingen vet hur vården ser ut i framtiden, säger hon.

Annons
Annons
Foto Emelie Asplund

Saga Karlsson är arkitekt på White och har bland annat arbetat med Panzi-sjukhuset i Kongo. Hon är också utvecklingsansvarig för nätverket Vård och hälsa på White.

– Det finns mycket teknik i vårdbyggnader, kommer vården bli mer skrymmande eller nano-liten? Kanske kommer fler patienter behandlas i hemmen, säger Saga Karlsson som i sin forskning funderat över hur begreppet flexibilitet används i vårdbyggnadsprojekt.

Att rita hus för vård är en komplex utmaning. Det gäller att pussla ihop stora ytor för specialiserade verksamheter som ständigt förändras – och det kan ta upp till tjugo år innan byggnaden invigs.

– Under den tiden hinner förutsättningarna ändras flera gånger. Plötsligt utökas upptagningsområdet av patienter, tekniken utvecklas eller budgeten skärs ned, säger Saga Karlsson.

Annons
Annons

Inom svensk praxis används ofta begreppen flexibilitet, generalitet, elasticitet och redundans när man ska ta höjd för framtida förändringar.

Men Saga Karlssons kartläggning av några svenska vårdbyggnadsprojekt visar att projektdeltagarna har olika idéer om vad begreppen står för.

– Det gäller särskilt ordet flexibilitet, säger hon.

En lösning för att bättre fånga upp vad projektet vill uppnå är att använda ett bredare ramverk. I Saga Karlssons avhandling samlar hon tolv designstrategier, hämtade från boken Adaptable architecture, under paraplyet framtidssäkring.

Några av designstrategierna är modularitet, långlivad, rumslig planering, ofärdig design, ökad interaktivitet, estetik och multipla skalor. Varje designstrategi konkretiseras med olika byggnadskaraktärer.

När Saga Karlsson jämförde de svenska vårdbyggnadsprojekten med listan upptäckte hon att flera designstrategier saknades i projekten.

Annons
Annons

– Det är möjligt att arkitekterna i studien diskuterat strategierna, men inte kopplat dem till framtidssäkring, säger hon.

Den närmsta tioårsperioden beräknas mellan 15 och 20 miljarder kronor investeras i vårdbyggnadsprojekt.

Varje enskilt projekt är unikt och Saga Karlsson tror att det forskningsbaserade ramverket är lite för omfattande för praktiken. Däremot kan det fungera som stöd under processen, inte bara för vårdbyggnadsprojekt.

– Forskningen är applicerbar även på skolor och kontor. Egentligen handlar det om hur byggnaderna möter framtida förändringar. Hur vi kan bygga mer hållbart, säger hon.

Fotnot: Licentiatavhandlingen ”Framtidssäkring i vårdbyggnadsprojekt” är gjord inom ramen för Centrum för Vårdens Arkitektur på Chalmers.

Annons
Annons

Author no image

Elisabeth Klingberg

Gå till nästa artikel