Hans Åkerlind: ”Det är väldigt bra att hålla sig igång”
Arkitektyrket är för många ett kall som utövas långt upp i åren. Umeås pensionerade stadsarkitekt Hans Åkerlind är 90 år och fortfarande aktiv som skribent.
Hans Åkerlind har skrivit en bok med principer för bättre stadsbyggnad, med utgångspunkt i 1800-talsarkitekten Arturo Sorias modell för bandstaden.
Hur kommer det sig att du fortfarande jobbar?
– Man vill ju ha något att göra som pensionär. Jag har hållit på i sju år och har lagt ner över 6 000 timmar på att skriva en bok om stadsplanering.
Vad betyder det för dig att ha en sysselsättning?
– Det är enormt viktigt. Herregud, annars skulle jag ha dött för länge sen! Jag går upp, äter frukost och promenerar hit på tjugo minuter. Det är väldigt bra att hålla sig igång med motion.
Hur ser din arbetsplats ut?
– Jag har ett litet rum på universitetsbiblioteket där jag jobbar mellan åtta och fyra. Lunch äter jag med ett gäng från Centrum för regionalvetenskap som jag har haft kontakt med länge. Det är stimulerande och nyttigt så därför går jag gärna till universitetsbiblioteket varje dag.
Har synen på yrket förändrats sedan du började jobba?
– Tidigare var man arkitekt hela livet. Dygnet runt! Men det är en annan inställning till arkitektyrket idag. För några år sedan sade rektorn för Arkitekthögskolan här i Umeå till eleverna att arkitekt, det är man ständigt och jämnt. Men eleverna svarade att de har ett annat liv också. De ville jobba mellan åtta och fem.
Fotnot: Hans Åkerlinds bok har titeln ”Ett stadsplanemönster för städer, manifest för nya”.
