Gå till innehållet

Forskare om idé­buret byggande: ”Det behövs byarkitekter”

I nyligen avslutade forskningsprojektet Bygatan pekas möjliga vägar framåt ut för den idéburna byggsektorn. En ny roll för lokala arkitekter är ett av förslagen.
– På samma sätt som en stadsarkitekt har rollen av att se till allmänna värden i utvecklingen av en stad så skulle en byarkitekt se till gemensamma värden i utvecklingen av en by, säger Nils Björling. 

Projektet Bygatan är ett samarbete mellan Föreningen för byggemenskaper, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers och tre byggemenskaper: Röstånga ekoby, Andreastorpets vänboende och Bysjöstrand ekoby. Med lärträffar och regionkonferenser som samlat hundratals besökare från civil och offentlig sektor, har projektet skapat rum för kunskaps- och metodutveckling. 

Bygatan har velat utmana dagens bo- och bostadsbyggnadssystem. I stället för att se bostaden som en produkt som ska uppfylla ett antal villkor, ses den i projektet som en utgångspunkt för hur den lokala miljön i sin helhet kan utformas för att skapa goda förutsättningar för vardagslivet.

Byggemenskaperna har genom projektet träffat varandra, utbytt erfarenheter och utvecklat sina arbetsmetoder. Det handlar bland annat om demokratiformen sociokrati (nu implementerat av alla tre gemenskaper) och så kallad tillsammansprojektering. Det senare innebär att man bjuder in långt fler än de som är med och bygger att delta i processen. 

– I vanliga fall fungerar projektering som en fabrik där man försöker hitta enkla och smidiga lösningar. Tillsammansprojektering syftar till värdeskapande i en mycket bredare mening, säger John Helmfridsson, som är så kallad projektlots för Andreastorpets vänboende. 

Medelålders man med kort, grått hår och skägg, iklädd svart skjorta, leende framför en trävägg.

De tre deltagande byggemenskaperna befinner sig i olika stadier av förverkligande. Slopat investeringsstöd och höga räntor har bromsat processerna. Andreastorpets vänboende i Tanums kommun har precis kommit i gång med projekteringen igen efter att den avbrutits medan Bysjöstrandsprojektet haltar.

– Den idéburna byggsektorn verkar i periferin och kämpar med byggandets strukturella förutsättningar, bland annat finansieringsmöjligheterna, säger Nils Björling, universitetslektor på Chalmers som följt projektet. 

I projektet har behovet av att hitta skräddarsydda finansieringsmöjligheter för den idéburna byggsektorn tydliggjorts. Förslag på konkreta utvecklingsmöjligheter är bland annat att tomträtten ges en ny roll. Det finns också förslag på en ny upplåtelseform kallad kooperativ bostadsrätt, ett mellanting mellan bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. 

Svartvitt porträtt av en man med rufsigt hår och glasögon, klädd i en mörk skjorta, sittande mot en läderbakgrund.

Ett behov av ”byarkitekter” har också identifierats, det vill säga arkitekter med förankring på en plats som kan verka för en sammanhållen utveckling av lokalsamhället. 

– På samma sätt som en stadsarkitekt har rollen av att se till allmänna värden i utvecklingen av en stad så skulle en byarkitekt se till gemensamma värden i utvecklingen av en by, säger Nils Björling. 

Om projektet Bygatan

Tidsperiod: 2021–2023

Koordinator: Föreningen för byggemenskaper

Finansiering: Vinnova ( 4 999 999 kronor) 

Projektledare: Lisa Fröbel, Bysjöstrands ekoby; Sara Ericson, Röstånga ekoby; John Helmfridsson, Andreastorpets vänboende; Nils Björling, Chalmers.

Vidare forskning: Under projektet har ett forskarnätverk kring idéburen byggsektor börjat formas. Flera efterföljande forskningsprojekt har startat, bland annat God boendemiljö för alla (RISE). 

Mer att läsa