Flera kontor saknar mål för jämställdhet

– Det är ett viktigt fackligt arbete, men frågan finns inte med i vårt nuvarande verksamhetsprogram, säger förbundsdirektör Catherina Fored.

Skälet till att Sveriges Arkitekter inte driver frågan om jämställdhet och mångfald beror enligt Catherina Fored på att styrelsen prioriterat annat sedan hon tillträdde i januari 2012.

– Samtidigt vill jag säga att vi hela tiden arbetar med frågan. Den finns inbakad, till exempel i ett projekt vi har med Saco om det gränslösa arbetet. Och vi för statistik över löneskillnader mellan kvinnor och män.

Enligt diskrimineringsombudsmannen har facket en nyckelroll i arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. En kartläggning Saco gjort visar att många förbund satsar på jämställdhetsfrågorna i en större omfattning än vad Sveriges Arkitekter gör, till exempel genom att driva kampanjer, anordna normkritiska chefsutbildningar och bjuda in till särskilda löneseminarier för föräldralediga.

Att som fackförbund göra satsningar av det här slaget är inget lagen kräver. Däremot måste Sveriges Arkitekter i egenskap av arbetsgivare ha en jämställdhetsplan och arbeta målinriktat med frågorna. Josefin Edström, Sacos utredare i jämställdhet och integration, anser att förbunden bör föregå med gott exempel.

– Är man inte medveten om frågan är det allvarligt. Det målinriktade arbetet är till för att upptäcka var det behövs insatser och vem som ska ansvara för att bedriva och följa upp dem, säger hon.

Catherina Fored säger att hon insåg att det saknades en jämställdhetsplan på förbundskansliet när hon började 2012.

– Nu är det på gång. Jag hade önskat att arbetet kommit längre men vi har inte hunnit med, säger hon.

I Sverige finns det 41 arkitektkontor med 25 eller fler anställda vilket betyder att de enligt lag ska ha en jämställdhetsplan och ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet och religion. Arkitektens undersökning, riktad till vd:ar och personalansvariga, visar att 17 kontor av de 36 som svarat, alltså nästan hälften, saknar antingen plan eller målinriktat arbete eller både och – precis som Sveriges Arkitekter.

Ett kontor som arbetar aktivt med frågorna är Liljewall arkitekter i Göteborg. När Per-Henrik Johansson tillträdde som vd 2010 visade en medarbetarenkät att de anställda inte tyckte att män och kvinnor hade samma möjlighet att avancera. Detta trots att kontoret hade en jämställdhetsplan.

– Då bestämde vi oss för att jobba med det här. Vi vill vara en attraktiv arbetsplats, och då måste alla få möjlighet att utvecklas efter bästa förmåga, säger han.

I samarbete med en genusexpert startade de flera aktiviteter, som föreläsningar om aktuella begrepp, lagar och strategier, grundandet av en jämställdhetsgrupp, djupintervjuer med medarbetare samt kartläggningar på ett flertal områden, exempelvis lön, beslutspositioner, rekrytering, sjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av sjukt barn.

– Det som kom fram var en ögonöppnare. Vi såg att det i vår struktur fanns vissa konkreta saker vi kunde göra för att undanröja hinder. Till exempel visade det sig att det var svårt för deltidsarbetande småbarnsföräldrar att få krävande uppdrag, säger Per-Henrik Johansson och berättar att man nu utformar grupperna med målsättning att det ska finnas stöd för de med ansvar och att inga viktiga möten läggs efter klockan fyra.

Det insamlade materialet ligger till grund för kontorets nya handlingsplan där mål, kartläggningar, analyser och konkreta åtgärder finns med. Vid rekrytering kallar man nu till exempel sökande som kan bidra med bredd, som kunskaper i språk eller om andra länders arkitektur. Det har gett resultat. Att han som vd deltar aktivt i jämställdhetsgruppen och det fortsatta arbetet ser Per-Henrik Johansson som en viktig markering.

– Det ger en tydlig signal att vi prioriterar frågorna. De är viktiga för oss. Vi har kommit en bit på vägen men har mycket kvar att åstadkomma.

Fotnot. Antal anställda på kontoren är enligt STD:s senaste branschöversikt.