Gå till innehållet

De skapar arkitektur av havsplast

Tonvis av plast flyter iland på Kosteröarna. Emily-Claire Goksøyr Nordang och Erik Goksøyr Hadin föreslår att den återanvänds som byggnadsmaterial. De har designat ett dykarcentrum av plastskräp från havet.

I examensarbetet Plastic Island undersöker Emily-Claire Goksøyr Nordang och Erik Goksøyr Hadin hur plasten som förorenar havet kan återanvändas i arkitekturprojekt.

– Vi ville dra det till sin spets och designa byggnaderna i solid plast, säger Emily-Claire Goksøyr Nordang, arkitekt på Liljewall.

Efter att ha samlat in marint avfall sorterade de ut den lite hårdare plasten, som dunkar, plastkorkar och olika förpackningar. Sedan formpressades plasten, något som kräver både värme och högt tryck.

– Det finns olika tekniker, men vi valde formpressning för att bevara plastens tidigare identitet. Materialet får en pixlig yta och på nära håll syns bilder och logotyper, säger Emily-Claire Goksøyr Nordang.

Bastun leder direkt ut till havet.

De tre byggnaderna i plast bildar tillsammans ett dykarcentrum. House of texture, som inspirerats av sjöbodarna på Koster, är tänkt att fungera som omklädningsrum.

Dykarnas huvudbyggnad, House of transformation, är gjord enbart av plastdunkar. Dunkarna går från att vara tydligt synliga till att smälta ihop till en solid form.

Dykarcentret har inspirerats av sjöbodarna på Koster.

Färgstarka House of color öppnar sig mot havet där dykarna kan hoppa i vattnet. Dessutom är den tänkt att innehålla en allmän bastu.

– Det behövs 39 ton för att göra House of Color. Grovt räknat motsvarar det mängden plast som flyter iland på Kosteröarna under tre år, säger Emily-Claire Goksøyr Nordang.

Förhoppningsvis får projektet en fortsättning.

– För att producera det som byggnadsmaterial behövs fler tester, av styrka, uthållighet och vad som händer när det utsätts för uv-strålning. Det skulle vara kul att testa om det som vi tror är möjligt verkligen är det, säger Emily-Claire Goksøyr Nordang.

Finansiering

Projektet Plastic Island har fått stöd av Leif Blomkvist forskningsstiftelse.

Mer att läsa