Nyheter

De har granskat kårens normer

2 mars 2017

Arkitektbranschen präglas fortfarande av gamla maktstrukturer, beteenden och normer, skriver Sveriges Arkitekters jämställdhets- och mångfaldsutskott Arkitekt(h)en i en ny rapport.
– Vi tror att vi kan arbeta mycket mer strategiskt med frågorna. Det räcker inte med vilja och magkänsla, säger ordförande Rebecca Norberg.

Annons
Annons
Foto Rebecka Gordan

Arkitekt(h)en har sammanfattat sin första verksamhetsperiod. Från vänster: Jesús Azpeitia, Karolina Wendel, Nicole Parsi, Rebecca Nordberg, Tatjana Joksimović och Dafni Sarakinis. Med i utskottet är även Nina Taghavi.

Rapporten, som sammanfattar utskottets arbete sen starten 2014, slår fast att det finns en skillnad i hur kvinnliga och manliga arkitekter representeras i arkitektbranschen. Vidare konstaterar Arkitekt(h)en att det råder det en ”tydlig vithetsnorm” inom kåren och att personer med varierande etnisk bakgrund, exempelvis med icke nordiskt klingande namn, är underrepresenterade.

– Arkitekturgalan är ett jättebra exempel där vi ser att det råder en viss kultur kring vem som får ta plats på scenen, vilka som sitter i juryerna och vem som får pris, säger Rebecca Norberg.

Även icke binära personer (som inte definierar sig som man eller kvinna), personer med religiös tillhörighet samt med funktionsvariation lyser med sin frånvaro, enligt rapporten. Utskottet skriver också att en öppenhet vad gäller sexuella läggningar ”inte är självklar” samt att det förekommer åldersdiskriminering.

Annons
Annons

Till grund för kartläggningen ligger bland annat en analys av Sveriges Arkitekters hemsida, Arkitekturgalan och tidningen Arkitekten. Utskottet har också träffat förbundets styrelse, arbetsorgan och kansli, intervjuat förtroendevalda och anställda samt skickat en enkät till alla medlemmar. Slutsatsen är att kunskapsnivån är låg – trots att många är intresserade av frågorna.

För att kunna analysera sig själv och göra förändringar krävs att en både har verktygen och kunskapen, och det är få som har.

Jesús Azpeitia

– För att kunna analysera sig själv och göra förändringar krävs att en både har verktygen och kunskapen, och det är få som har. Vissa vet inte ens vad som räknas som diskriminering eller vad etnicitet är, säger ledamoten Jesús Azpeitia.

Arkitekt(h)en anser att förbundet, arkitektskolorna och arbetsgivarna nu måste satsa resurser, både i tid och pengar, för att komma till rätta med de rådande strukturerna och den diskriminering som sker. Först då kommer de personer som för närvarande upplever att de inte ryms i dagens arkitektnorm söka sig till yrket eller den specifika arbetsplatsen, förklarar ledamoten Nina Taghavi:

– Med en tydlig policy kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor kan en arbetsplats locka en större bredd eftersom den som söker sig dit tillåts vara öppen med sig själv. Det leder i förlängningen till ökat välmående bland de anställda och bidrar till att vi får in den bredden i de platser och miljöer vi ritar, säger hon.

Annons
Annons

Arkitekt(h)en

  • Sveriges Arkitekters utskott för jämställdhets- och mångfaldsfrågor, Arkitekt(h)en, tillsattes av stämman 2014 för att ansvara för diskrimineringsgrundande frågor.
  • Utskottet har sedan dess kartlagt hur det ser ut inom Sveriges Arkitekters organisation, men även tittat på arkitektbranschen i stort. Arbetet har presenterats för stämman, förbundsstyrelsen och på ett publikt seminarium som går att se här.
  • Val till ledamöter för kommande verksamhetsperiod pågår, ansökan är öppen för alla medlemmar och kan göras här.

Rebecka Gordan

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel