Ni menar att det är ett stort missförstånd att det svenska språket skulle vara avgörande för att jobba som arkitekt i Sverige. Förklara!
Kalle Dinell: Vår ingång är att det är vi som arbetsgivare som måste ställa om. Att lära sig svenska är ofta viktigt för den enskilda individen, men vi kan inte ställa det kravet.
Arbetslösheten är högre bland utrikes födda arkitekter. Vilken roll spelar språket här tror ni?
KD: Jag tror många har en föreställning om att svenskan behövs. Språket som ursäkt har blivit okej eftersom det pratas om det på hög samhällelig nivå. Jag är otroligt besviken på det.
”Vi hade inte ambitionen att bli ett kontor där man pratar engelska men att anställa Rosa är det bästa vi gjort”, säger Kalle Dinell. När han och Morten Johansson rekryterade Rosa Hereu år 2011 gick de över till engelska som arbetsspråk.
Foto: Jonas Eriksson
Kan engelskan bli en tröskel i kontakten med kunden?
Rosa Hereu: Jag skulle tvärtom säga att mötena flyter bättre när man inte använder de tekniska termerna utan tvingas förklara vad man menar.
Morten Johansson: Språk är makt och manipulation. Att inte behärska språket sänker självförtroendet i en mötessituation. Men om mötet sker på en neutral plattform, som engelskan blir, skalas hierarkierna bort.
Har ni fått invändningar?
KD: Nej, aldrig. Men alla situationer är olika. Ibland måste samtalet ske på svenska för att alla ska känna sig trygga. Andra gånger förespråkar vi engelska för projektets bästa.
Hur gör ni på kontoret?
MJ: Vi pratar i princip lika mycket svenska som engelska, men också franska, katalanska och spanska. Information som angår alla och kontorsmöten hålls i regel på engelska.
Vad ger strategin?
MJ: En större och roligare värld.
RH: En blandad grupp där alla bidrar med olika erfarenheter och sätt att jobba.
KD: Otroligt mycket. Vi ska vara så jävla glada över att det går bra i Sverige och att vi får hit de här människorna.
