Caruso St John ramar in Lewerentz på Arkdes

Tankarna om en stor utställning om Sigurd Lewerentz fanns hos Arkdes överintendent Kieran Long redan när han tillträdde för mer än fyra år sen. I arkivet fanns över 600 objekt av Lewerentz som sparade på det mesta, också vykort, foton och brev, som berättar om hela hans person och hans referenser. Arkdes bestämde sig för att visa Lewerentz bredd och lyfta fram de många föremålen i olika teman i utställningen Sigurd Lewerentz, dödens och livets arkitekt.

– Vi vill visa Lewerentz som en av de största svenska konstnärerna under modern tid, lika viktig som Ingmar Bergman. För mig är Lewerentz en av världens största arkitekter och de sena mästerverken Markuskyrkan och kyrkan i Klippan hör till de största mästerverken i världen, säger Kieran Long.

Arkitektföretaget Caruso St John involverades tidigt i processen. Adam Caruso, ansvarig utställningsarkitekt, och Nina Lundvall, handläggande arkitekt, kom för två år sedan till Stockholm för de första mötena och för att se Arkdes stora samling om Lewerentz.

– Att öppna upp arkivet och se alla skisser och konstruktionsritningar var fantastiskt. Vi har lärt oss mycket under den här processen, säger Adam Caruso.

Själv upptäckte han Sigurd Lewerentz arkitektur under 1980-talet genom en artikel av Claes Caldenby (i dag redaktör på tidskriften Arkitektur) och en bok av Jan Ahlin. Under 1990-talet tog han med sig sina studenter till Markuskyrkan i Stockholm där de fick göra uppmätningar på plats.

– Lewerentz var en samhällsengagerad och modern arkitekt i sin tid, men ändå inte en del i den modernistiska rörelsen. I stället kombinerade han tradition, hantverk och teknik med ett djupt engagemang, och konstruktionen var alltid en del av uttrycket, säger Adam Caruso.

Kieran Long anlitade Caruso St John som utställningsarkitekter för två år sen. Adam Caruso och Nina Lundvall har plockat fram en av Lewerentz tapeter och gett den en ny färgsättning.

Arkitekterna har haft ett tätt samarbete med Arkdes sakkunniga forskare Johan Örn och utställningsproducent Lena Landerberg, som förutom att ha plockat fram objekt från Arkdes egna arkivd har lånat föremål från museer, arkiv och kyrkor, bland annat en del konstverk.

– Vi har skissat in objekten digitalt i rätt skala i rummen för att se vilket utrymme de tar, förklarar Nina Lundvall.

Arkitekterna valde att bygga upp en sekvens av mindre rum efter flera teman med olika atmosfär. Lewerentz porträtteras inte bara i sin yrkesroll. Här ryms bilder från resor, vykort och andra referenser men också arkitektens orealiserade projekt.

Serien av rum följer Lewerentz kronologiskt från de unga åren då roddarhuset på Djurgården ritades i en gräns mellan nationalromantik och modernism. Arkitekterna har också betonat Lewerentz intresse för färg. I ett rum har en tapet som Lewerentz formgav plockats fram men fått en ny färgsättning. Här skildras en ung Lewerentz under sin mest produktiva period då han ritade allt från grafisk design, möbler och produkter till stadsplanering.

– Vi ville bryta med bilden av Lewerentz som enbart en allvarlig arkitekt som ritade minneslandskap och även visa hans tidiga år som en ung, urban och kosmopolitisk arkitekt, säger Nina Lundvall.