Boverket vill kunna ställa krav på skolgårdar

Förslaget presenteras som en del i januariavtalets satsning på barnvänliga städer, och är ännu i sin linda. Myndigheten har i en promemoria bett om möjlighet att skriva mer detaljerade regler, så kallad föreskriftsrätt, för kvaliteter och placering av friytor i plan- och bygglagen- respektive förordningen. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt vid Boverket och en av förslagets författare tror att ett färdigt lagförslag kan vara aktuellt tidigast 2022, men säger att förhoppningen är att göra något åt de minskade friytorna vid skolor och liknande verksamheter.

– Ja men det tror vi. Vi har sett vissa rättsfall där man avfärdat våra allmänna råd som enbart just råd. Det har gjort att vi fått en praxis som inte utvecklats som vi tänkt oss, säger hon till Arkitekten.

Frågan regleras idag endast allmänt i plan- och bygglagen, med krav om “tillräckligt stora” friytor, lämpliga för lek och utevistelse, och Boverket konstaterar att barn fortsätter trängas ihop på små gårdar som hårdgjorts för att klara slitage. 

– Det är ju väldigt otydligt som det är nu. Vad är tillräckligt stort och lämpligt? Det finns ingen vägledning i förarbetena heller, säger Ulrika Åkerlund.

Ulrika Åkerlund.

Boverkets förslag, som nu är ute på remiss, skulle innebära möjlighet att ställa bindande krav på kvalitet och placering av friytor för fritidshem, skolor, förskolor och liknande verksamheter. De specifika kraven utformas först i ett långt senare skede, men enligt exempel i Boverkets promemoria skulle det bland annat kunna handla om skuggförhållanden, antal soltimmar, luftkvalitet och närhet till skolbyggnad  Några krav på friytornas storlek är dock inte aktuellt, enligt förslaget.

– Det är väldigt svårt att ta fram nationella riktvärden i kvadratmeter. Jag tror att vi genom att prata kvaliteter och funktioner ändå kommer att hantera storleksfrågan, men det kommer att bli för statiskt och omöjligt att hantera i praktiken om man lägger in dem i föreskrifter, säger Ulrika Åkerlund.

Emelie Brunge är landskapsarkitekt vid Nyréns Arkitektkontor och har länge engagerat sig i frågan om barns friytor. Hon välkomnar Boverkets förslag och delar bilden av alltför allmänt skriva regler och friytor som ofta får stå tillbaka för annat. Hon uttrycker samtidigt oro och säger att det är viktigt att kraven inte blir för vaga.

– Jag tror framförallt att det behöver vara lättolkat. De krav som har stor genomslagskraft är det som har siffror kopplade till sig. Det är alltid svårare att få igenom mjuka värden än att få igenom världen som är knutna till kvantitet. säger hon.

Emelie Brunge.

Hon säger att hon förstår svårigheten med specifika storleksmått, men säger samtidigt att det krävs tydlighet för att få till en förändring.

– Man måste ställa kvalitetskrav som innebär krav på kvantitet och ska man klara av det måste man vara väldigt tydlig med vad som är kvalitet. Det får inte finnas så mycket tolkningsutrymme. Och det är ju en enorm balansgång.

Frågan om friytor för barn har lyfts återkommande under ett flertal år, bland annat i samband med att Boverket på uppdrag av regeringen tog fram en vägledning för skolors och förskolors utemiljö 2015. Verket beslutade då även om allmänna råd i frågan, och under remissen framförde flera parter att det var nödvändigt att införa tvingande krav på kommuner och byggaktörer att tillgodose behovet av friytor för att så skulle ske. 

Några krav blev det dock i slutändan inte tal om, men sedan dess har trenden med minskade friytor för barn fortsatt. I SCB:s och Boverkets gemensamma nationella kartläggning som gjordes mellan 2013 och 2017 framgår bland annat att grundskolelevernas friyta i genomsnitt minskat med 3,7 kvadratmeter per person, från 48,5 till 44,8 kvadratmeter. Särskilt stort är problemet i storstäderna och skillnaderna mellan kommuner är stora – kartläggningen visade till exempel att elever i Storumans kommun hade tio gånger mer yta än elever i Stockholm, med 148 respektive 15 kvadratmeter per elev.

Regeringen har sedan tidigare gett Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning för hur FN:s barnkonvention kan tillämpas vid samhällsplaneringen. När Boverket nu på nytt sätter tänderna i frågan om friytor för barn gör man det också med stöd mot barnkonventionen, som är svensk lag sedan ett år tillbaka.

–  Vi såg att utvecklingen inte gick i linje med det i vet är bra miljöer för barn och barnkonventionen är väldigt tydlig med att man ska verka för barnets bästa och att barn ska ha rätt till lek och fritid, säger Ulrika Åkerlund.

Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 7 juli.