Blandad examen gör det svårare att sätta titel på arkitekter

År 2007 trädde en ny svensk examensstruktur i kraft i enlighet med Bolognaprocessen. Precis som andra utbildningar delades det femåriga arkitektprogrammet upp i en treårig kandidatexamen och en tvåårig masterexamen. Idag är det brist på arkitekter vilket har lett till allt fler ansökningar från studenter som toppat sin kandidat i ett närliggande ämne med en master från en av de nio godkända arkitektskolorna.

– Där är vårt uppdrag är att i varje enskilt fall avgöra om deras kompetens motsvarar en arkitektutbildning, säger Fredrik Almlöf.

Även de som håller sig helt till de nio godkända arkitektskolorna har börjat blanda sin examen. Inredningsarkitektur, arkitektur, fysisk planering och landskapsarkitektur mixas i alla tänkbara kombinationer. Finns examensbevis från en godkänd arkitektskola sköts medlemsansökan av Sveriges Arkitekters kansli, i övriga fall är det invalsnämnden som behandlar ansökan.

– I dessa fall är det kandidaten som styr vilken titel man får. Där tänker vi att man skaffar sig basen, hantverket.

Invalsnämnden är den insats som delar ut förbundets titlar och en stark trend är att det söks dubbla titlar. Det här tror invalsnämnden hänger ihop med att offentliga beställare efterfrågar flera titlar i sina ramavtal samt att gränserna mellan professionerna blir allt mer flytande på kontoren.

– Dubbla kompetenser är attraktivt, men vi tycker inte att vi ska rea ut titlarna. Samtidigt finns det jättemycket gråzoner och vi ser att de blir vanligare.

Det här har övertygat Fredrik Almlöf om att det bästa och enklaste vore om Sveriges Arkitekter bara erbjöd en titel.

– Jag tycker att vi ska bli tydligare med att äga begreppet arkitekt. Vi blir mycket starkare som grupp om vi verkar under ett paraply.