Arkitekturgalan större än någonsin

– Vi räknar med att gå plus minus noll när alla kostnader räknats in. Ambitionen är att galan inte ska belasta medlemskollektivet, säger Ariella Nisell, kommunikationschef på Sveriges Arkitekter och projektledare för galan.

Det var år 2012 som förbundets årliga seminariedag, prisutdelning och fest skalades upp och blev Arkitekturgalan. Detta för att fira att det då var tio år sedan den gemensamma organisationen Sveriges Arkitekter bildades och att Kasper Salin-priset fyllde 50 år. Målet var också att få fler medlemmar att se arrangemanget som årets höjdpunkt och att locka till sig fler i branschen.

I år var förhoppningen att få 950 personer till dagens seminarier på Aula Medica i Solna och 650 personer till kvällen med middag och prisutdelning på Stockholms stadshus. Resultatet blev drygt 900 personer anmälda på dagen och på kvällen fick över 670 personer slåss om platserna kring de runda borden i Blå Hallen.

Liksom tidigare år var närmare tre fjärdedelar av deltagarna på Arkitekturgalan medlemmar i Sveriges Arkitekter. Arkitekter SAR/MSA eller A MSA är överrepresenterade medan inredningsarkitekter och planeringsarkitekter är underrepresenterade om man ser till de olika kategoriernas andel av den totala medlemskåren, inklusive seniorer. Även studenterna är underrepresenterade på galan. 23 procent av Sveriges Arkitekters medlemmar är studenter men på galan utgjorde de endast 10 procent, vilket samtidigt är en ökning från tidigare år.

– Det är kul att andelen studenter ökar, vår ambition är att de blir ännu fler. I övrigt stämmer statistiken ganska väl överens med hur den yrkesverksamma delen av medlemskåren ser ut. Men vi måste jobba mer aktivt för att få dit fler inredningsarkitekter, säger Ariella Nisell.

Hon poängterar också att Sveriges Arkitekter stöttar och är med och arrangerar andra branschdagar, till exempel Oyster som inriktar sig på landskapsarkitektur.

Ett annat uttalat mål med Arkitekturgalan är att få stor medial uppmärksamhet kring alla priserna. En sökning i svensk press, både tryckt och på webben, visar också att mediebevakningen nära tredubblats de senaste fem åren. Även varumärket har satt sig. 2010 fick sökordet Arkitekturdagen 30 träffar. Arkitekturgalan 2015 fick 283 träffar.

– Vi har jobbat strategiskt med mediebearbetning och med sociala medier. Det har gett resultat, också internationellt. Vi ser också att det finns ett större intresse för arkitekturfrågorna, säger Ariella Nisell.

Hon säger att den utvärderingsenkät som skickades ut till alla besökare efter galan visar att 95 procent ger omdömet bra eller mycket bra. Redan har planeringen för nästa år börjat.

– Vi vill utveckla galan så att den fortsätter att vara relevant och intressant för medlemmar och alla andra som jobbar med arkitektur. Kanske kommer vissa av galans former att förändras för att nå ännu fler, säger Ariella Nisell.

Lars Werner, ÅWL och Christina Turesson, Sweco. Foto: Jonas Eriksson

ENKÄT: Är det värt att satsa mer pengar på Arkitekturgalan?

Lars Werner, arkitekt ÅWL, 59 år:

– Absolut! Det är många som kommer och bra föreläsare, det blir lite som ett väckelsemöte. Jag har gått många år och jag kommer tillbaka!

Vad säger du om att A-arkitekterna är överrepresenterade i publiken?

– Det är förståeligt, det är mycket hus och stadsbyggnad bland föreläsarna. Jag känner släktskap.

Vad tänker du om att Kasper Salin är det pris som får mest medial uppmärksamhet?

– Vi inom kåren ser hela bredden men utåt mot en större allmänhet måste man nog välja att fokusera på ett av priserna.

Christina Turesson, arkitekt Sweco Architects, 50 år:

– Det är viktigt med en dag då man samlas, för vårt eget anseende och gentemot branschen. Det är viktigare att lyfta yrket än att tjäna pengar!

Vad säger du om att A-arkitekterna är överrepresenterade i publiken?

– En förklaring kan vara att det numera finns andra arrangemang för andra yrkeskategorier, till exempel Oyster för landskapsarkitekterna.

Vad tänker du om att Kasper Salin är det pris som får mest medial uppmärksamhet?

– Det tar tid att inarbeta ett pris. Och en prisad byggnad är lättare att ta till sig än till exempel en plan som är mer abstrakt.

Hanna Ivansson, student UMA, 30 år:

– Absolut, det är värdefullt med de konversationer och möjligheter att nätverka som man får. Alla, från chefer till studenter, kan mötas utanför sina kontor och projekt vilket gör att man vågar gå utanför sin komfortzon och testa sina åsikter, provocera eller inspirera.

Vad säger du om att A-arkitekterna är överrepresenterade i publiken?

– Mina kompisar som pluggar till landskapsarkitekt brukar lite skämtsamt kalla mig ”riktig” arkitekt, så det finns en hierarki. Och det är heller inte så mycket landskapsarkitektur och inredning i programmet på galan. Jag tror att vi behöver se den elefanten i rummet och prata om ifall det hämmar samarbeten. Vi ska undvika att ryggdunka en viss typ av arkitekter.

Vad tänker du om att Kasper Salin är det pris som får mest medial uppmärksamhet?

– Det är samma grej. Men en byggnad är ingenting utan en insida och en omgivning. Det är viktigt att erkänna olika roller och se mer på helheten, visa ödmjukhet och uppskattning inför hur vi kan komplettera varandra. Jag förstår att Kasper Salin är ett stort pris, men det kanske går att blåsa upp de andra också?

Lisa Grape, inredningsarkitekt White, 40 år:

– Det är bra att hela kåren ses och får diskutera. Särskilt i år med förslaget på en ny arkitekturpolitik – vi behöver prata om vart vi är på väg.

Vad säger du om att A-arkitekterna är överrepresenterade i publiken?

– Det speglar hur fokus ligger på byggnader och stadsbyggnad, både i valet av talare och i diskussionerna. Det är mindre fokus på den inre miljön.

Vad tänker du om att Kasper Salin är det pris som får mest medial uppmärksamhet?

– Det är lite samma där. En byggnad står i och för sig ofta längre än en inredning, men inredningen påverkar en stor del av människors liv. Vi inredningsarkitekter kan nog bli bättre på att engagera oss och föra den talan!