Agenda kraftsamlar för innovationer

Agenda livsmiljös budskap  är att om regeringen avsätter 140 miljoner kronor per år så är branschen också villig att lägga 70 miljoner för forskning och innovation inom samhällsbyggnadssektorn.

– Mycket som händer nu liknar det här initiativet men handlar oftast om förvaltning och produktion. Vi som står bakom Agenda livsmiljö vill göra en nationell samlad satsning inom tidiga skeden – programmering, planering och gestaltning.  Det finns ingen idag som jobbar med det, säger Pehr Mikael Sällström, forskningssekreterare på Sveriges Arkitekter, som har varit projektledare för arbetet.

Han beskriver en stor fragmentisering av forskningen inom samhällsbyggnadssektorn. Därför är visionen i Agenda livsmiljö en samlad kraft för forskning och innovationsarbete om socialekologiska livsmiljöer.

– Det behövs ett innovationsklimat där gestaltning är en strategi för att skapa värden i samhället, säger Pehr Mikael Sällström.

Utgångspunkten för agendan är att vi behöver bygga ikapp bostadsbristen samtidigt som vi minskar miljöpåverkan och får både socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara livsmiljöer.

Pehr Mikael betonar att god gestaltning kan skapa både fastighetsekonomiska och ekologiska värden och kvaliteter i människors vardagsmiljö.

– Vi försöker peka på olika sätt att mäta kvalitet. Det enklaste sättet är förstås att sätta ett pris på det, men det är viktigt att veta vad man mäter och det är svårt när det gäller livsmiljö och arkitektur.  Men om vi ska kunna möta regeringens krav på att öka bostadsbyggandet behöver vi visa på vägar för att göra det kvalitativt. Det går till exempel att mäta kvalitet i hälsa eller i grad av integration som Malmö stad gör.

Agendan handlar om utmaningarna att involvera medborgarna i processen på nya sätt, att koppla samman olika kompetenser i tidiga skeden och att skapa affärsmodeller för samverkan utifrån användarnas perspektiv. Den betonar också statens roll att samordna samhällsbyggandet.

Diskussionerna om en gemensam forsknings- och innovationsstrategi påbörjades mellan Sveriges Arkitekter och STD-företagen våren 2013. De ansökte tillsammans med Byggherrarna om medel från Vinnova och i höstas beviljades 400 000 kronor mot att de sökande skulle lägga till lika mycket för att mobilisera företag, kommuner och högskolor kring en gemensam nationell strategisk agenda. I slutändan har 1,4 miljoner kronor (utöver Vinnova) skjutits till från alla parter.

– Vi har tittat på hur mycket pengar som idag delas ut till företagen för innovation. Det är förhållandevis lite, ungefär 20 miljoner per år, om man ställer det mot hur mycket hela samhällsbyggnadssektorn omsätter idag.  Forskningen får mer, men företagen och kommunerna är viktiga för att få ut kunskapen i praktiken och är idag en svag länk i innovationssystemet.

Vision för Vallastaden, av Okidoki.

Norra Djurgårdsstaden, av Mandaworks.

Under året har styrgruppen bjudit in brett i sektorn till att delta, bland annat genom frukostträffar, seminarier och rundabordssamtal. Totalt har över 300 experter  varit inblandade.

– Många ser behovet av det vi föreslår. Viktiga synpunkter har varit att tydliggöra kopplingen mellan forskning och affärsutveckling och att forskare behöver mobilisera kring ämnet rumsgestaltning, säger Pehr Mikael Sällström.

Han beskriver ett splittrat forskningslandskap och en utmaning att förena många parter. Men hittills har det inte varit svårt att komma överens om visionen bland de parter som skriver under Agenda livsmiljö.

– I en större skala ökar kraven på samordning. Men grundkonflikten finns inte mellan organisationer utan mellan det privata och det offentliga.  Där står den stora striden och den är en direkt spegling av det politiska landskapet. Det behövs en ny syntes mellan politik och marknad som kan återskapa den effektiva ansvarsfördelning mellan parterna som krävs för att öka takten i bostadsbyggandet på ett kvalitativt sätt.

Nu väntas troligen besked om vilka satsningar som görs först när regeringens nya forsknings- och innovationspropositioner läggs fram för 2017–2027. Det yttersta målet är att få igång ett nationellt forsknings- och innovationsprogram som inriktas på hållbar livsmiljö.

– Första prio är att få till en aktör som klarar att koppla samman alla aktörer. Andra är att få till innovationsupphandlingar, något som nu utreds av Vinnova.

Pehr Mikael Sällström hoppas på att det ska leda till en ökad förståelse i sektorn för att arkitektur inte bara kostar pengar utan också ger mervärden till samhället.

– Frågan om sambandet mellan värdeskapande och god gestaltning, det är där vi faller igenom i debatten. Vi måste gå från att arkitekter upplevs som tyckare och istället kunna visa på forskning som definierar vilka värden arkitektonisk gestaltning skapar.

Var centrumbildningen ska finnas och hur den ska fungera är inte uttalat.

– I agendan säger vi bara att det finns ett behov av och starka intressen för ett centrum med pengar att söka för innovationsarbet. Syftet är i grunden att koppla ihop forskning med affärsutveckling. Det är det som är innovation!

Samtidigt finns det flera aktörer som kan ha intressen av att bli ett sådant centrum, såsom IQ Samhällsbyggnad, Boverket, eller Mistra Urban Futures. Möjligheten finns alltså att gå ihop och samarbeta.

– Det blir vårt budskap i Almedalen där vi bjudit in till en diskussion om en större plattform.  När vi har konsensus kring problemet blir frågan: vem kan dra lasset och genomdriva det här?