100 års-firande Bauhaus i politisk storm om stil

Barbara Steiner har inte haft en lugn stund de senaste veckorna.

– Det är som en stor våg, nästan varje dag är jag med i intervjuer.

Hon är chef för statliga Bauhaus Dessau-stiftelsen, som bland annat har hand om den berömda arkitekturskolan i Dessau i östra Tyskland, tillika ett Unesco-världsarv.

Bakgrunden är en motion i delstaten Sachsen-Anhalts parlament, där Dessau ligger. I den gick högerextrema AFD till angrepp mot byggstilen, som de kallar en ”modernitetens irrväg” som lett till ”människofientliga” byggnader.

AFD skriver vidare att Bauhaus propagerade för en universell och standardiserad arkitektur, utan lokal och kulturhistorisk förankring. Partiet önskar en mer kritisk debatt om skolan.

Utspelet fick snabbt kritik. Kulturminister Claudia Roth (De Gröna) drog paralleller till Tredje riket.

– Att AFD med förskräckligt liknande argument som NSDAP ger sig på Bauhaus arv är alarmerande, sa hon till Süddeutsche Zeitung.

Det fanns en förklaring till det.

Bauhaus, som räknas som en föregångare till funktionalismen, var ett hatobjekt för nazisterna. Skolan grundades 1919 i Weimar, men tvingades flytta till Dessau 1925, där Walter Gropius ritade den kända skolbyggnaden.

Men 1932 tog nazisterna makten i Dessau och skolan tvingades flytta till Berlin. Ett år senare vann Hitler förbundsvalet och Bauhaus fick stänga för gott.

AFD:s formuleringar är väldigt snarlika nazisternas, konstaterar Barbara Steiner. Bland annat kallade nazisterna Bauhaus just ”modernitetens irrväg” 1933. 

– De (AFD) använder äldre uttryck och tar dem ur sitt sammanhang, ett slags spel med ”kontaminerade” begrepp.

Därmed får de uppmärksamhet – och gör att begreppen normaliseras, säger hon.

Rent faktamässigt har AFD också fel i mycket, enligt Barbara Steiner. Bland annat gör partiet en direkt koppling mellan Bauhaus och efterkrigstidens storskaliga, rationella arkitektur – vilket är en förenkling.

– De menar att allt negativt inom arkitektur och design började med Bauhaus. Det stämmer inte alls, en kritisk debatt började tidigare än så, och hade med industrialisering, kapitalisering och andra saker att göra.

Dessutom så pågår det ständigt en kritisk debatt om skolans arv bland Barbara Steiner och hennes kollegor, säger hon.

– Men mycket mer nyanserad. Vi tittar bland annat på politiska kopplingar och klimatpåverkan.

– Jag blev förvånad eftersom två AFD-medlemmar konstruktivt diskuterade jubileet i kulturutskottet. Där kunde de höra att vi inte alls glorifierar Bauhaus.

Även arkitekturkritikern Nikolaus Bernau uppfattar att utspelet var grundlöst. AFD påstår bland annat att det finns en koppling mellan kommunismen och Bauhaus – vilket inte stämmer enligt honom.

Nikolaus Bernau framhåller att många företrädare inte var vänster.

– På 1920- och 1930-talet var det också många modernister som inte gillade Bauhaus, eftersom de var för doktrinära. Walter Gropius var inte populär.

I Sverige har arkitekturen varit en del av den politiska debatten sedan länge. I Göteborg har styrande S propagerat för ”klassisk” arkitektur, och M och SD har drivit arkitekturfrågor på riksnivå.

Hittills har arkitekturstilar främst varit en fråga inom skrået i Tyskland. Nikolaus Bernau tror att det kan komma liknande utspel i framtiden.

– Det kommer att fortsätta, eftersom det är så enkelt. Det leder också till att vi inte pratar om de riktiga problemen, som att många modernistiska områden är överbefolkade.

I Sachsen-Anhalts parlament avslogs AFD:s motion. Men enligt Barbara Steiner fick den en oväntad effekt: plötsligt intresserar sig allt fler för Bauhaus. Hon tror att många kommer att besöka 100-årsjubileumet nästa år.

– Vi har definitivt fått mycket uppmärksamhet.