Falska landskap och levande arkitektur

Vad håller dig vaken om natten? Frågan ställdes till publiken på seminariet Oyster 2017 som i år hade temat Human Nature. En underliggande oro låg också i både programurvalet och diskussionerna under dagen.

När klimatförändringar med orkaner, översvämningar och torka förändrar våra landskap och när urbaniseringen gör att både odlings- och industrilandskap lämnas övergivna står framtidens landskapsarkitekter inför stora utmaningar. En ledtråd till lösningar kan ligga i hur naturen löser problem och skapar motståndskraft för påfrestningar. Ostronet är en utmärkt symbol och också faktisk ingrediens för möjligheten att både skydda och reparera livsmiljöer. Så heter landskapsarkitekternas stora möte som hålls vartannat år Oyster, denna gång på temat Human näture, mänsklig natur. När 500 landskapsarkitekter samlades på Nobelberget i Nacka utanför Stockholm fick de både dela med sig av kunskap och sin oro.  Under pausen fick de frågan om vad de funderar över på nätterna och deras svar tapetserade en av väggarna i auditoriet: ”Hur kan vi återskapa glaciärer?” ”Behöver den täta staden vara svaret på hållbarhet? Vilka problem bygger vi in i det konceptet?” ”Hur botar jag min klimatångest?” Konflikten mellan säkerhet, att skydda platser från terrorattacker, och öppenhet kom fram både bland deltagarnas noteringar och i föreläsningarna.

Jane Hall och Amica Dall från Assemble, Pernilla Glaser (moderator) Linnea Tillett, Gena Wirth och Timothy Morton.

En publik plats är tillgänglig 24/7, saknar övervakningskameror och erbjuder gratis dricksvatten. Så lyder den schweiziske landskapsarkitekten Günther Vogts definition. Han talar om ”fake open spaces”. De ser ut att vara publika – men är det inte. Därför är en växande privatisering av parker och platser problematiskt, anser han, och väljer som exempel att lyfta fram kontorets uppdrag Athletes Village i London som skapades inför OS i London 2012. Idag är parken låst om nätterna.

Vogt landscape architects arbetar också med Rectory park i London som ska stå klar 2020, 440 000 kvadratmetrar som täcker stora lagerlokaler. ”Ett enormt byggnadsverk som inte vill synas”, som Günther Vogt själv uttrycker det. Men som knyter an till det gröna bältet kring London och bidrar till biotopspridning.

Den brittiske filosofen Timothy Mortons poetiskt flödande föreläsning fungerade delvis som ett svar på den sortens landskapsarkitektur som försöker efterlikna natur, även när den är anlagd på ett tunt jordtäcke ovanpå en byggnad. Morton lyfte fram motsägelser i hållbarhetens estetik; det som förefaller naturligt är det inte alltid: ”Lämna våra drömmar ostörda!” ”Naturen ska ha en mjuk estetik och vindkraftverken stör vår utsikt.” Förutom att företag marknadsför sig med gröna argument, så kallad green washing, så ser Timothy Morton en konflikt i att dölja funktioner, som parkeringsplatser, under böljande planteringar. Han talar om ”fake landscapes”, landskap som uppfyller våra drömmar om hur naturen ser ut. Morton är idag professor på Rice University i Houston, Texas, och satt i augusti i år instängd i åtta dagar under orkanen Harveys framfart. Och han hann fundera mycket under de dagarna. Vad som håller honom vaken om natten: ”Hotet om massutplåning av människan”.

Scape studio använder ostron som ingrediens i sin landskapsarkitektur.

På bara några år har insikten om klimatförändringarnas effekter nått västvärlden på ett påtagligt sätt, och nyligen såg vi orkaner dra över både Texas och Florida i USA med stor förödelse. Där pågår också ett stort antal projekt, både med återuppbyggnad och för att skydda staden mot framtida översvämningar och stormar. Gena Wirth från Scape studio i New York var på plats under Oyster-dagen att berätta om hur kontoret förstärker konstruktioner med odlade ostronrev och skapar en landskapsarkitektur för vatten, en Oyster-tecture med tidvattenpooler, kanotklubbar och bryggor för promenader. ”Ostronrev är inte vackra, men de kan bidra till att generera nya ekosystem, reparera naturen efter naturkatastrofer och förhindra erosion. Vi behöver också den illaluktande, röriga och inte så attraktiva naturen”, enligt Gena Wirth.

År 2012 kom stormen Sandy. Området kring Staten Island i New York, som är utsatt för översvämningar, blev särskilt drabbat. Scape studio fick uppdraget att anpassa sin Oyster-tecture i olika skalor och skapade levande vågbrytare av ostronrev  som skyddar kusten mot erosion. Scape studio tog också in invånarna i pedagogiska projekt kring odlingarna och ostronträdgådarna blev populära besök för områdets skolbarn. Kontoret har nu fått 60 miljoner dollar för att fortsätta sina projekt, bland annat med ett fullskaleprojekt i Kanada.

500 personer, nästan uteslutande landskapsarkitekter, deltog på Oyster-dagen den 29 september i Nobelberget, Nacka.

Hur kan då professionen planera och arbeta för en framtid med denna osäkerhet för framtiden? Förutom att hantera konflikten mellan säkerhet och öppenhet och att skydda städerna mot översvämningar finns det utmaningar kring både att stärka och återskapa människors livsmiljöer. Dessutom kommer framtidens landskap att förändras med bland annat vattenbrist, nedlagda turistorter och landskap som överges när städerna urbaniseras. För att klara utmaningarna krävs samarbete mellan många aktörer. Oysterpubliken på 500 personer visade sig vid handuppräckning bestå nästan uteslutande av landskapsarkitekter. De förvånande fåtal arkitekter inom andra kategorier än landskap visar att ett större intresse och utbyte inom professionen kan vara en bra början.