Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Hon uppmärksammar stigande havsnivåer genom konst

Sommarens översvämningar gjorde frågan om stigande havsnivåer högaktuell. Landskapsarkitekten och forskaren Carola Wingren använder konst för att få människor att agera och tycker att fler borde ägna sig åt de stora förändringarna i landskapen.
– Vi har idag brinnande frågor som överskuggar att göra ett trivsamt torg, säger hon.

Carola Wingren är professor i landskapsarkitektur vid SLU. Här testar hon glasögon som fabulerar stigande havsnivåer, av Emelie Lenning och Alexandra Schultze, i projektet Konstkiosk.

När stormen Babet blåste över Skåne i början av oktober satt Carola Wingren i sitt hem på Österlen och oroade sig för att hennes båt skulle slås sönder. Nästa dag hade de höga havsnivåerna och höga vågorna eroderat bort stranden längs stora delar av den skånska kusten och bland annat rivit bort delar av golvet på ett fritidshus vid samma kust. När stormen bedarrat låg sönderslagna badhytter och bryggor utspridda på stränderna.

– Människor flyttar till hus som kan rasa i havet efter en storm. De litar på att någon annan tagit ansvar, det finns ju detaljplaner och det har getts bygglov. Vi måste göra akuta insatser, men också se att vi behöver ha en mer flexibel planering för föränderliga landskap, säger Carola Wingren.

Sedan förra året ingår hon i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Coastal adaptation through flexible land-use, COALA. I somras deltog delar av forskargruppen i konstprojektet Konstkiosk i Kalmar. Platsen fylldes med event av konstnärer, forskare och studenter som besökare kunde diskutera sina tankar om platsen med. Där visades kartor, modelleringar och kurvor, konstnärers gestaltningsförslag men också en animering av studenten Essi Seiskari om hur platsen översvämmas under en tid på 100 år.

– Många blev väldigt berörda av filmen och kom ut med handen på hjärtat. Det var också syftet med projektet, att väcka större medvetenhet genom känslor. Vi ville också fånga in lokala berättelser för att se hur de kan bidra till framtidsvisioner om flexibla landskap, och det tycker jag att vi lyckades med, säger Carola Wingren.

Konstprojektet Konstkiosk drivs av konstnärerna Peter Dacke och Christel Lundberg och ställs upp på platser för att med konst bjuda in människor att diskutera platsen och aktuella frågor. I somras stod kiosken i Sylvanderparken i Kalmar under tre månader.

Nu ska Carola Wingren analysera besöken i Konstkiosk och intervjua forskarna som var på plats. Själv vill hon forska vidare på vilken betydelse klimatförändringar har på landskapen. Inom COALA-projektet arbetar hon bland annat med frågor om hur plan- och bygglagstiftningen kan göras mer flexibel.

– Jag tror man måste se över lagstiftningen utifrån att landskapet förändras så fort numera. Våra planinstrument är inte anpassade efter de här snabba förändringarna, säger hon.

Det var när hon deltog i protester mot uranbrytningen i Ranstad vid Skövde i slutet av 1970-talet som hon bestämde sig för att läsa till landskapsarkitekt. Hon ville jobba med de stora landskapen men tyckte att utbildningen fokuserade mest på parker, skolgårdar och trädgårdar. Det var också det hon ritade under sina år som praktiserande landskapsarkitekt i Göteborg och Skövde.

Motivet för mig att bli landskapsarkitekt har alltid varit kopplat till de stora landskapen.

Carola Wingren, landskapsarkitekt och professor vid Institutionen för stad och land vid SLU.

– Motivet för mig att bli landskapsarkitekt har alltid varit kopplat till de stora landskapen. Jag ville jobba med frågor kopplade till samhällsförändringar och hur de påverkar naturens och landskapens förlopp, men då var det inte där jobben fanns.

Efter många år som praktiker blev 1990-talskrisen ett tillfälle för Carola Wingren att fördjupa sig i de stora landskapen genom forskning. Under åren har hon bland annat forskat om vägrum, kyrkogårdar och urban grönska och de senaste åren allt mer om hur stigande havsnivåer påverkar landskapet. Hon började ta sig an frågan om stigande havsnivåer 2009 när hon gav sina studenter på SLU som projekt att hantera kustskydd och stranderosion om havet stiger. Sedan dess forskar hon själv på området, men hon tycker det är svårt att nå ut med vad ett förändrat klimat kan betyda för våra landskap.

– Jag märkte att studenterna förstod vad jag sa, men inte allvaret i hotet. Vi har kunskap och siffror, men hur kan vi bli aktiva i relation till dessa? Jag ville arbeta med att få människor att agera på något de förstår intellektuellt, säger Carola Wingren.

I utställningar i och runt Konstkiosk ställde studenter från SLU ut arbeten om ett flexibelt kustområde, illustrerat genom 3D-modeller, musik, poesi och grafiska romaner. Carola Wingren gjorde en så kallad peep-board för besökare.

För att skapa känslomässig förståelse för förändringen i landskapet använder hon ofta konstnärliga metoder. Som i ett forskningsprojekt om strategier för planering för klimatpåverkade landskap, där hon med koreografi som utgångspunkt, i en performance i Höganäs 2014, lät sina studenter på SLU beskriva den föränderliga vattenlinjen vid havet genom att vandra och dansa på stranden.

– Då kunde de förstå naturens kraft i mötet med samhällets strukturer. Min metod är att nå och beröra människor genom konsten och landskapet. Då händer något med samtalet, säger Carola Wingren.

I dag skulle hon vilja se fler landskapsarkitekter fokusera på vilka konsekvenser stora förändringar, som krig och klimatförändringar, har på våra landskap.

– Vi kommer att bli många fler, på platser där torka eller nederbörd och stigande hav skapar mindre stabila förhållanden. Närmiljöerna är jätteviktiga för att människor ska må bra i offentliga miljöer, men vi har idag brinnande frågor som överskuggar att göra ett trivsamt torg.

Om forskningsprojektet COALA

Coastal adaptation through flexible land-use, COALA, är ett tvärvetenskapligt forskningsprojektet mellan bland annat SGI (Statens geotekniska institut), SMHI, SLU, KTH samt konstprojektet Konstkiosk och Kalmar kommun.

Professor Carola Wingren ingår i en del av arbetet som handlar om att visualisera flexibel framtida markanvändning och adaptiv planering för att anpassa Sveriges kuster till stigande hav och erosion.

Mer att läsa