Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

“Västerås har inte stadsarkitekt – ansvaret delas av fler”

Det är bra att frågan om arkitektkompetens i kommunerna lyfts. Men att likställa den kunskapen med en gammal titel, som förvisso har hög status, är onyanserat, anser Lotta Lindstam.

Brasseri stadsparken fick Lotta Lindstam försvara i media innan det stod färdigt. Nu har byggnaden blivit ett omtyckt tillskott i staden. Brasseriet är ritat av Mark Schultz på Archus.

Förr i tiden var stadsarkitekten en stark man, som satte prägel på utvecklingen i de städer han verkade. Han hade stor makt, en hög kommunal tjänst och ett privat företag. Västerås har haft både Erik Hahr och Sven Ahlbom, båda under första halvan av 1900-talet. De har betytt mycket för staden! Men det har inte alltid varit en självklarhet. Hade stadsarkitekten i Svalövs kommun under första halvan av 1900-talet fått som han ville hade en av de vackraste funkisvillorna i Sverige aldrig byggts.

Arkitektrollen har förändrats sedan 1950-talet. Idag är det inte möjligt att ansvara för kommunens utveckling och myndighetsutövning och samtidigt driva ett arkitektkontor. Men kommunens arkitekter har en mycket viktig roll även idag. Byggandet och stadsbyggandet är idag mycket komplext. Vi är fler människor, vi har större mångfald, vi är rörligare, teknikutvecklingen har varit och är mycket stor och hållbarhetsfrågor är ständigt närvarande. Mitt i allt detta måste mänsklighet och skönhet också finnas! Gestaltning behöver vara med hela vägen från översiktliga planstudier till detaljutformning av enskilda byggnadsverk.

Det projekt som Lotta Lindstam tillsammans med flera kolleger arbetar mest intensivt med att realisera just nu är Västerås resecentrum med BIG i Köpenhamn som arkitekter. Det är ett mycket uppskattat projekt bland västeråsarna och av Västerås stads politiker. Men det är inte ett enkelt projekt: ombyggnaden ska kunna ske i rätt etapper, alla trafikslag ska mötas, alla intresseområden ska beaktas, verksamheter ska flyttas, miljöstörningar och föroreningar tas om hand och kostnaderna ska fördelas och betalas.

I Västerås ser vi det som positivt att vi är flera arkitekter, vilka kan ha olika uppfattning. Vi blir mer lyhörda och öppna för andra åsikter, vilket särskilt våra arkitektkolleger på den privata marknaden uppskattar. De gånger vi har konsensus kan vi vara riktigt säkra på vår sak. De byggnader som jag själv har fått försvara allra mest i offentliga medier är ofta de som när de är byggda älskas mest av kommuninvånarna.

Kommunens arkitekter behöver kunna kommunicera arkitektur med både insatta och oinsatta, med press, politik och allmänhet. I dessa lägen är det bra att vara flera som bidrar.

Det behövs arkitekter både på bygglov, detaljplanering, översiktlig planering och i strategiska utredningar. Kommunens arkitekter behöver kunna kommunicera arkitektur med både insatta och oinsatta, med press, politik och allmänhet. I dessa lägen är det bra att vara flera som bidrar. Det behövs arkitekter som genom sitt chefskap har mandat att företräda verksamheten. I Västerås tycker vi det är viktigt att en av tjänstemännen som möter byggbolagens VD:ar och högsta chefer är arkitekt. Det finns ingen arkitekt hur duktig hen än är som i en större kommun kan finnas i alla dessa olika roller.

I Västerås har vi valt en annan väg än att anställa en stadsarkitekt, då vi anser att arkitektkompetensen bör vara med på många olika plan samtidigt och att arkitektur behöver resurser i form av personal och budget, precis som teknik och ekonomi.

Västerås har en stadsbyggnadsförvaltning med både planering och bygglov, vilket vi bedömer som mycket värdefullt. Bygglov behöver vara delaktig i planeringen och planering behöver följa med till byggnation. Vi har i dag sju arkitekttjänster på bygglov, alla fjorton på planavdelningen är arkitekter och vi har fyra arkitekter på strategiska avdelningen som bland annat arbetar med översiktlig planering. Vi har påbörjat arbetet med en kompetensstrategi, där gestaltning är en viktig kompetens som vi vill lyfta och synliggöra. Var vi landar vet vi ännu inte. Kanske kommer vi att utse många stadsarkitekter; minst tre chefer, minst en översiktsplanerare, minst två planarkitekter och minst två bygglovsarkitekter med särskilda mandat att prata gestaltning? Vi återkommer gärna och berättar.

Själv är jag förvaltningschef och arkitekt. Min titel är stadsbyggnadsdirektör. Jag är en direktör och har samma status som övriga förvaltningschefer inom kommunen och i den rollen kan jag även lyfta gestaltningsfrågor vilket är en tradition i Västerås stad. Min företrädare var också arkitekt. Jag har nu arbetat i staden i snart tio år. Tio mycket spännande och fantastiska år! I januari 2018 går jag i pension och lämnar ett superroligt arbete. Jag hoppas många kompetenta arkitekter söker jobbet!

Mer att läsa