”Storskalig exploatering förvanskar Sankt Eriksområdet”
Nu hotas det uppskattade Sankt Eriksområdet i Stockholm av storskalig exploatering. Det är hög tid att stadens politiker värnar stadsmiljövärdena i innerstaden istället för att sträva efter största möjliga byggrätt.
Debattören uppmärksammar Sankt Eriksområdet i Stockholm som byggdes på 1990-talet. För stadsplanen stod Stockholms Stadsbyggnadskontor genom planarkitekten Aleksander Wolodarski.
Sankt Eriksområdet, som uppfördes på 1990-talet, är ett av Stockholms mest uppskattade bostadsområden från sen tid. Nu kommer den fina miljön att förvanskas av två kompakta och betydligt högre bostadskvarter på sjukhustomten intill området.
Bebyggelsen i Sankt Eriksområdet har en småskalig karaktär med måttliga byggnadshöjder. Arkitekturen anknyter till 20-talsklassicismen med välkomponerade fasader, varierande takformer och färgsättning och fina detaljer. Husen omger en lummig park och gatorna kantas av häckar och trädalléer. Området har inte bara blivit ett uppskattat exempel på ett nytt bostadsområde i Stockholms innerstad, utan har också vunnit flera internationella erkännanden.
Staden har nu antagit ett planförslag med betydligt högre exploatering som kommer att leda till en stadsmiljö av en helt annan och torftigare karaktär.
Området planerades för att i en senare etapp kompletteras med bebyggelse av samma slag på sjukhustomten. Staden har nu antagit ett planförslag med betydligt högre exploatering som kommer att leda till en stadsmiljö av en helt annan och torftigare karaktär. Projektet kommer att medföra en stor kontrast i förhållande till det småskaliga Sankt Eriksområdet och kommer därför att negativt påverka områdets stadsmiljö. Dessutom avses Sankt Eriks sjukhus med höga kulturvärden rivas för ”att främja en hållbar utveckling genom ett effektivt utnyttjande av redan ianspråktagen mark”. Att riva en knappt femtioårig byggnad innebär inte alls en hållbar utveckling, utan tvärtom stora klimatpåfrestningar i strid med miljömålen.
Medborgarna reagerar alltmer mot bristen på varsamhet med kulturmiljöintressen i stadsutvecklingen. Det är hög tid att stadens politiker, i stället för att sträva efter största möjliga byggrätt, värnar de stora stadsmiljövärdena i Stockholms innerstad. I Sankt Eriksområdet fanns en unik möjlighet att ”verka för en god byggnadskultur” genom att fullfölja den prisbelönta planidén och komplettera Sankt Eriksområdet enligt den ursprungliga helhetsplanen!
Kristina Berglund är arkitekt SAR/MSA och adjungerad styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen.
