“Slussen?! Varför det?”
Stockholms stad har en ny tomt på gång för husvilla Nobel center. Mikael Askergren har ett och annat att säga om saken.
Till vänster i bild, där Stadsgårdsleden leder in mot Slussen i Stockholm, ligger tomten som staden nu föreslår för Nobel center (lila markering).
”Varför Slussen i herrans namn? På styltor över trafikspagettin? I vägen för och rakt framför KF:s båda i det närmaste ikoniska kontorshus? Vore inte den tomt vid Riddarfjärden som jag föreslog redan 2008 ett mycket bättre val för såväl Nobelstiftelsen som för stockholmare i gemen?!”
Ungefär så lät det när jag nyligen hade tillfälle att för Pär Eliaeson beklaga mig över beslutet att bygga Nobelhuset vid Slussen. Redaktör Pär höll med, och föreslog att jag skulle bearbeta mitt gamla förslag (”Den felande länken”, Arkitektur nr 8/2008) för arkitekturtidskriften Kritik. Sagt och gjort. Här följer en sammanfattning av det uppdaterade förslaget (”Nobel center, plan C”, Kritik nr 44, mars 2020):
Fas 1: Ett hus åt Nobelstiftelsen. Projektets fas 1 begränsar sig till ”fastighetsutveckling” i kvarteret Glasbruket vid Norr Mälarstrand, granne med stadshuset. Nobelstiftelsen installerar sig i kvarterets östra halva, antingen i ett nybygge eller i en om- och tillbyggnad av gamla Karolinska institutet – vilketdera tar jag inte ställning till, det är en fråga för nästa arkitekttävlan.
Fas 2: En paradgata åt stockholmarna. Projektets fas 2 – som i debatten kommit att kallas ”Serafimergenombrottet” – går ut på att den nya platsbildningen mellan Kungliga Myntet och Nobelstiftelsens hus utökas, förlängs norrut, förbi Hantverkargatan och Serafimerlasarettet hela vägen upp till Bolinders plan och Klarabergsviaduktens brofäste. Ett relativt nybyggt servicehus i kvarteret Pilträdet måste rivas, och dess behjärtansvärda verksamheter behöver beredas plats någon annanstans, men dess föga inspirerade tegelfasader kommer inte att saknas av någon.
Fas 1 kan naturligtvis genomföras utan att man behöver gå vidare och förverkliga fas 2, men ett förverkligande av projektets fas 2 skulle möjliggöra helt nya sätt att röra sig i och att använda sig av staden. Det blir med ens möjligt att ta spårvagnen från Norr Mälarstrand direkt till Centralstationen, Sergels torg, NK och Dramaten istället för att behöva ta bussen förbi stökiga Tegelbacken och trånga Fredsgatan. Den spårvagnslinje längs Strandvägen som nyss förlängts till Sergels torg och Centralen skulle efter ett genomförande av fas 2 kunna ledas vidare västerut, till Riddarfjärden och Norr Mälarstrand och vidare längs Lindhagensgatan ända bort till Hornsberg.
Jag hoppas att den husvilla Nobelstiftelsen tar sitt förnuft till fånga och helt enkelt struntar i den av Stockholms stad erbjudna men (i ärlighetens namn) föga attraktiva ”tomten” vid Slussen och istället satsar på östra Kungsholmen – som erbjuder Nobelstiftelsen en mycket bättre tomt att bygga nytt på, med minst lika bra utsikt dessutom, över Riddarfjärden (för den som bryr sig om sådant).
Märk! att mitt förslag inte sponsras av Nobelstiftelsen, byggföretag eller annat egenintresse. Som förslagsställare representerar jag endast mig själv.
Och även om denna ”återpublicering” av mitt förslag från 2008 naturligtvis föranletts av det gångna årets Nobeldebacle vill jag understryka att förslaget för min del egentligen ingenting med märkesbyggnader eller kulturpalats har att göra, att projektet för mig i första hand handlar om stadsbyggnad, om gatureglering, om att ta tillvara en än så länge dold och outnyttjad potential i citys system av huvudgator. Det handlar om allt det positiva och intressanta som med ens blir möjligt när 1910-talets planer på Klarabergsgatans förlängning ned till Riddarfjärden äntligen blir av – exempelvis en ny spårvagnslinje, och ett tjusigt nytt Nobelhus. Exempelvis.
