Debatt

”Så överlever vi coronakrisen”

15 april 2020

Krisen i byggbranschen närmade sig redan innan pandemin. Nu behöver branschen ta tag i hur arkitektföretagen kan strukturera och organisera sin verksamhet för att bättre kunna parera och anpassa sig efter rådande konjunkturläge, skriver Britt Almqvist.

Annons
Foto Jonas Brodd/Istock

Det är nödvändigt att se över produktionskostnaderna i byggbranschen, anser Britt Almqvist.

Nyproduktionen av bostäder har de senaste åren haft en stor uppförsbacke, bland annat på grund av de nya strikta amorteringskrav som infördes 2016. Antalet nya bostäder minskade under förra året till 44 000, att jämföra med toppåret 2017 då siffran var 64 000. Vi lever i en turbulent tid då många affärer inte går igenom och det skapar en försiktighet på marknaden.

Många byggföretag sitter med nyproducerade bostadsrätter som de inte får sålda. De omvandlar då dessa till hyresrätter, men även de är svåra att få uthyrda. Tusentals nyproducerade bostads- och hyresrätter står därför tomma, trots försök att sänka hyrorna eller andra rabatter. Den här byggkrisen slår även hårt mot arkitektbranschen.

Enligt Sveriges Arkitekters branschrapport för 2019 har andelen företag som planerar att nyrekrytera minskat gradvis sedan 2017. Vi ser nu stora varsel och uppsägningar på flera arkitektkontor i Sverige. Både White och Tengbom varslade nära 50 tjänster bara förra året. Likaså får nyutexaminerade arkitekter allt svårare att få jobb på en hårt konkurrensutsatt arbetsmarknad. Statistik från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten bland arkitekter har ökat med 24 procent på bara ett år, om än från låga tal.

Annons

Sverige har under många år haft de högsta byggkostnaderna i hela EU – delvis på grund av höga materialkostnader till följd av klimatet i norr och delvis på grund av bristande konkurrens i byggsektorn. I kombination med en allmän konjunkturförsvagning där byggföretagen kan ha missbedömt efterfrågan på marknaden står vi inför kraftigt minskade bygginvesteringar.

Branschen behöver nu ta tag i hur arkitektföretagen kan strukturera och organisera sin verksamhet för att bättre kunna parera och anpassa sig efter rådande konjunkturläge.

Risken är annars att stagnationen i byggbranschen blir långvarig, särskilt med tanke på de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Många av företagen har förlorat kapital i samband med att de internationella börserna har fallit. Detta i kombination med en stor osäkerhet i hur omfattande pandemins efterverkningar kommer att bli, gör att det är svårt att få igenom nya affärer och investeringar.

Konkret finns flera saker att göra:

Sverige kan ta lärdom av andra närliggande länder när det gäller hur en fungerande bostadsmarknad kan se ut. I exempelvis Tyskland kan man, istället för att bygga för privatpersoner, bygga till försäkringsbolag som i sin tur hyr ut bostäderna till personer med yrken såsom sjuksköterskor, poliser, anställda inom besöksnäringen och andra som inte kan betala så höga hyror.

Annons

En annan nödvändig förändring är att se över produktionskostnaderna i byggbranschen. Det har över åren förts fram många förslag på åtgärder som skulle kunna minska kostnader för såväl bostadsköpare som byggbolag, men få har realiserats.

Vi arkitekter, tillsammans med hela byggbranschen bör se över hur man kan minska materialanvändandet. Praktiknära forskning och utveckling att ta till vara möjligheten att bygga mer hållbara samhällen. För oss arkitektföretag handlar det om att ha olika slags projekt i portföljen, inte enbart bostadslägenheter. En viktig del är också sjukhus, skolor och äldreboenden. Sverige kommer även de närmaste åren – om inte annat så av konjunkturskäl – att satsa stort på landets infrastruktur.

Framtiden stannar inte på grund av coronaviruset. Det ska inte heller våra arkitektföretag göra.

Britt Almqvist Vd för Ahlqvist & Almqvist

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel