Debatt

Replik: ”Det är inte SIS som hittar på kraven”

10 maj 2019

I en debattartikel i Arkitekten kritiserar Gert Wingårdh den svenska standarden för bostäders invändiga mått som reviderats och nu ligger ute på remiss, SS 914221 Byggnadsutformning – bostäder – invändiga mått. Här ger Svenska institutet för standarder, SIS* en replik.

Annons
Annons
Foto Istock

Flera av de ändrade måtten i det nya standardförslaget baseras på gällande föreskrifter, påpekar skribenten.

Vi välkomnar Gert Wingårdhs synpunkter, själva idén med remissförfarandet är just att få in konstruktiva förbättringsförslag. Ett standardarbete initieras oftast – precis som i det här fallet – av att en revidering efterfrågas av de som använder standarden. SIS strävar efter att kommittén som arbetar med standarden ska ha så bred kompetens som möjligt. I det här arbetet finns representanter från Sveriges Arkitekter, byggbolag, kommuner samt experter och konsulter inom tillgänglighetsområdet. Alla är välkomna att delta i standardiseringsarbetet och de som av en eller annan anledning inte deltar ska ändå ha möjlighet att påverka via remissförfarande.

SIS roll är alltså inte att bestämma vad som ska finnas med i standarden utan det är deltagarna i standardiseringsarbetet som påverkar detta.

Wingårdh varnar för dramatiska effekter och att bostäder kommer bli både fulare och dyrare med förslagen i den reviderade standarden. Men, finns det verkligen ett motsatsförhållande mellan att skapa vackra bostäder och att skapa funktionella bostäder? Då skilda aktörer kan ha olika synpunkter är SIS roll i standardiseringsarbetet att finna konsensus och här är det viktigt att samtliga synpunkter beaktas och sammanvägs. SIS roll är alltså inte att bestämma vad som ska finnas med i standarden utan det är deltagarna i standardiseringsarbetet som påverkar detta.

Annons
Annons

Syftet med att följa den här standarden är att det ska vara enklare att veta att man uppfyller de krav som finns i föreskrifter. Det är inte SIS som hittar på kraven utan de finns redan formulerade, i Plan- och bygglagen, PBL, Boverkets byggregler, BBR, Arbetsmiljölagen, AML, etcetera.

Flera av de ändrade måtten i det nya standardförslaget baseras således på gällande föreskrifter och de ändrade förslagen på mått för vitvaror beror på att sådana blivit större. Angående svängradie för rullstol, som Wingårdh också kritiserar, så har illustrationen med cirkeln för att vända med rullstol funnits med tidigare, men redovisas nu på fler ställen. Syftet med exemplen på planlösningar är att visa på hur man med möbler och friytor kan studera möblerbarheten i bostaden.

Enligt BBR ska en bostad planeras för långsiktig användning. Man ska kunna bo i en bostad hela sitt liv i olika familjekonstellationer, olika åldrar och med olika typer av funktionsnedsättningar.

Vi välkomnar fler konstruktiva synpunkter så att vi får en så bred samsyn som möjligt inom branschen för att kunna skapa funktionella bostäder för alla och bidra till ett hållbart samhälle. Då intresset är stort förlänger vi remisstiden och synpunkter är välkomna till och med 2019-06-03.

*SIS, Swedish Standards Institute har nu i maj bytt namn till Svenska institutet för standarder men behåller samma förkortning.

Annons
Annons

Viveka Odlén Projektledare på sektion samhällsbyggnad, Svenska institutet för standarder, SIS

Relaterade artiklar:

3 kommentarer

”Mitt liv präglas av små steg framåt” är rubriken på en ny artikel under nyheter här på arkitekten. Den handlar om Alexander Erixson, arkitekt, som genom en olycka fått en ryggmärgsskada. Trots det jobbar han fortfarande som planarkitekt. Sitt boende har han löst genom att bygga ett eget anpassat hus. Något som inte alla har möjlighet till och därför är bostadsstandarden och dess utformning viktig. Den sätter den lägsta ribban för att även personer med funktionsnedsättningar, gammal som ung, ska kunna bo i en vanlig lägenhet. Det handlar i högsta grad om att bygga ett hållbart samhälle.

”Enligt Boverkets byggregler ska en bostad dimensioneras, disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. Den ska också utformas med hänsyn till antalet personer som den är avsedd för.

Det är en ganska bra generell regel. Det innebär helt enkel att man ska utforma en bostad med de grundfunktioner som behövs för att bo och leva, både som gamla och som unga eller om man permanent eller tillfälligt får någon funktionsnedsättning. Storleken är kopplad till att bostaden ska utformas med hänsyn till antalet personer den är avsedd för. Kraven handlar med andra ord inte enbart om storleken på en bostad, dvs antal rum.

Sverige har en åldrande befolkning. Alla vill bo kvar hemma så länge som möjligt. För att det ska vara möjligt behöver en bostad vara utformad så att den är tillgänglig och användbar även för till exempel äldre personer. Det äldre bostadsbeståndet har här brister, därför är det viktigt att det vi bygger nytt inte har det. 1 miljard kronor kostar det varje år för samhället att bostadsanpassa lägenheter. Den kostnaden skulle kunna minskas om åtminstone det vi bygger nytt är tillgängligt och användbart för personer med funktionsnedsättningar. Det är att bygga ett hållbart samhälle!”

Monika Albertsson,
Arkitekt SAR/MSA
Deltagit i den kommitté som utvecklat bostadsstandarden.

Som ett icke-proffs fastnar jag för: Enligt BBR ska en bostad planeras för långsiktig användning. Man ska kunna bo i en bostad hela sitt liv i olika familjekonstellationer, olika åldrar och med olika typer av funktionsnedsättningar.
Är inte den politiska viljan tvärtom numera; att man inte ska bo tex större än man behöver? Att bostadsmarknaden ska vara rörligare, av just resursskäl?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel