Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

“Politiker ska inte styra arkitekturen”

I USA föreslår president Donald Trump att all federal arkitektur ska vara byggd med grekisk-romerska förebilder. I Göteborg vill politikerna se ett Skeppsbron i "klassisk" arkitektur. Det är oroande när politiker ger sig in och styr kulturella yttringar som arkitektur, skriver Mikael Frej och Anders Olausson.

Det är oroande om inget annat än kvartersstaden eller inget annat än klassisk arkitektur får byggas, varnar debattskribenterna.

Att beskriva den politiska verkligheten bara utifrån en höger-vänster-skala kan vara svårt. Vid millennieskiftet började en alternativ skala som kallades GAL-TAN användas för att placera in politiska partier och rörelser. GAL står för grön-alternativ-libertariansk och TAN står för traditionell-auktoritär-nationalistisk. De partier som man enkelt kan placera in på den skalan är också de partier som har medvind i opinionsmätningarna idag (V på GAL-kanten och SD på TAN). Motsatt gäller att de traditionella partierna upplevs som otydliga och försöker att positionera sig. Just S är kanske det parti som har haft svårast att placera sig på den nya skalan, och många av de gamla väljarna gått till SD och V.

Den 4 mars skrev Jonas Attenius, oppositionsråd (S), en debattartikel i G-P. Där drar han ut ”Socialdemokraternas röda linjer” för hur Skeppsbron i Göteborg skulle se ut om hans parti fick bestämma. Det är bland annat en ”klassisk arkitektur” och ”statyer utformade efter hamnsjåarna” som skall forma Skeppsbron; en programförklaring tryggt hemmahörande långt ut mot TAN på skalan. I Sverige har vi en princip som vi kallar ”armlängds avstånd”, det vill säga att politikerna skapar förutsättningar för kulturellt skapande men inte styr innehållet. ”Kulturen och konsten ska vara fri. Det är en fråga om yttrandefrihet och demokrati, och är något jag kommer försvara varje dag” lovar till exempel kultur- och demokratiminister Amanda Lind. I Attenius debattartikel finns inget armlängds avstånd, däremot en politiker som förkunnar klassisk arkitektur, en politiker från samma parti som stod tryggt vid makten när alla miljonprogramsområden byggdes. Nu har även Socialdemokraterna enats med Alliansen i denna fråga.

I USA har Trump-administrationen nyligen tagit fram en exekutiv order som syftar till att federala byggnader ska ha klassiska grekisk-romerska förebilder. Också det ett tydligt TAN-uttalande, mer vanligt under 30-talets Europa än idag, och med ett tydligt släktskap till det som händer på Skeppsbron.

Under det senaste decenniet har även två nya röster hörts i debatten, Yimby och deras bråkiga ultras, Arkitekturupproret. Det är relevant att tala om dem här eftersom de står på samma planhalva på GAL-TAN-skalan genom att skandera ett enda svar, folkets svar – klassisk arkitektur och kvartersstad. De är också hätska mot oliktänkande. I och med deras entré har ett mer polariserat debattklimat skapats, också när det gäller arkitekturfrågor.

Vad finns det då att oroas över?

Det är oroande när ett offentligt samtal domineras av röster som skanderar en enda sanning, ett enda svar – klassisk arkitektur och kvartersstad – och verbalt lynchmobbar alla oliktänkande. Det är än mer oroande när detta i sin tur påverkar politiker som i sitt röstfiskande gör utspel likt Johan Attenius. Det finns ju i princip ingen eller inget som hindrar någon att bygga ett barockhus eller att mura upp ett nationalromantiskt kvarter. Postmodernismen inom arkitekturen diskuterade dessa frågor redan för 50 år sedan. Hela debatten om historisk arkitektur är redan i sig – just historisk.

Däremot är det oroande om inget annat än kvartersstaden eller inget annat än klassisk arkitektur får byggas. Det är oroande när politiker ger sig in och styr kulturella yttringar som arkitektur. Motsättningsparet ”folket” och ”hjärntvättad elit” är konstruerat och det är (förhoppningsvis) ett felslut att tro att man får folkets röster genom att förbjuda mångfald i arkitekturen. Det finns en massa olika grupper med lika många olika smaker, och alla bör existera samtidigt i ett fritt samhälle. (Ett tydligt GAL-uttalande!)

Artikeln har tidigare varit publicerad i en snarlik version på GT:s webb.

Mer att läsa