Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

”Möjligheterna till dagsljus nonchaleras i planeringen”

Mörker och insyn är ofta resultatet i planeringen av tät nyproduktion – helt i onödan, då det finns sätt att utforma bebyggelsen så att den bättre tar till vara dagsljuset, skriver Bengt Sundborg.

I Bengt Sundborgs licentiatavhandling vid KTH, Energy Savings by Using Daylight for Basic Urban Shapes, visas hur gatan och husens form kan förbättra tillvara-tagandet av sol och dagsljus.

Ljusfrågorna i stadsplanering debatterades livligt i en temadiskussion i Almedalen i juli. Ljusets betydelse, särskilt där vi bygger tätt, framhölls. Men sedan slirade inläggen betänkligt. Allt rann ut i ett stort frågetecken. Paradoxalt, eftersom möjligheterna att planera på ett ljusare sätt är så många.

Representanter för bland annat Boverket och Göteborgs Stad medverkade i temadiskussionen, tillsammans med initiativtagaren och arkitektfirman BAU. Göteborgs stadsarkitekt, Björn Siesjö, upprepade samma självklarhet sex gånger; att ljuset måste vägas samman med många andra faktorer. Det är sant, men arkitekter behöver väl annat än repetitioner från skolbänken? Siesjös inlägg är särskilt anmärkningsvärda mot bakgrund av bristerna i den första detaljplanen för Frihamnen i Göteborg, en del i den nya Älvstaden, som fick Sveriges Arkitekters planpris 2016. Planen har många kvaliteter, bland annat i hur genomförandeprocessen ska ske, men den saknar den eftersträvansvärda allsidigheten som stadsarkitekten själv säger sig eftersträva. Hur den föreslagna bebyggelsen påverkar dagsljuset beskrivs till exempel inte!

Skärskådar man planmönstret för Frihamnen så har många av utblickarna mot havet blockerats genom att gatorna böjts istället för att de raka siktlinjerna respekterats. Den stundtals hårda sydvästliga vinden motiverar inte dessa böjningar eftersom vinden, till skillnad från det rätlinjiga ljuset, snirklar sig mellan de öppningar som finns. Dessutom finns det andra sätt att böja en gata som, till skillnad från tillvägagångsättet i Frihamnen, behåller merparten av det dagsljus som finns längs en rak gata.

En annan debattör, Mårten Belin, hävdar i en artikel i Arkitekten (31 maj 2017) att den dagsljusstandard som gäller idag är föråldrad, och att den i praktiken är helt oförenlig med förtätade stadsmiljöer. Visst finns det fall där Belin har rätt men det är fel att generellt påstå att det inte skulle gå att skapa goda ljusförhållanden i en förtätad stadsmiljö. Såväl internationell som min egen forskning visar att solinstrålning kan underlättas genom en stadsplanering som bättre tar till vara dagsljuset. Bara för att något verkar svårt kan det inte avfärdas utan närmare studier. Problemlösning är central i arkitektyrket och inte sällan blir det omöjliga möjligt.

Mer att läsa