Debatt

”Medborgarförslaget saknar historisk grund”

3 september 2021

Våra torg är stadens flexibla ytor, de behövs som öppna demokratiska rum, en neutral arena för människor att mötas på och där allt inte nödvändigtvis är låst till en funktion, skriver landskapsarkitekterna Bengt Isling och Anders Kling i sitt svar till Arbetsgruppen Östermalmstorgs vänner.

Annons

Till vänster Trafikkontorets och Nivå landskapsarkitekturs färdigprojekterade förslag. Till höger medborgarförslaget som tagits fram av Alexander Wolodarski för Nätverket Östermalms vänner.

SLUTREPLIK: Östermalms torg har utvecklats kontinuerligt från 1600-talet och framåt. Det är den rektangulära, öppna formen som varit utgångpunkten och som i små steg förändrats över den lösning som kom fram på 1960-talet in i vår tid. Den omdaning av torget som skedde då, på 1960-talet, föregicks av att tunnelbanan byggdes. Det är värt att ha i minne när man diskuterar en upprustning eller förnyelse av torget idag. Tunnelbanan, med sina tekniska förutsättningar, innebar att man i ett slag förändrade utgångspunkten för vad som var möjligt att åstadkomma på torget ovanför. Något som Östermalmstorgs vänner tycks förbise. Om man har det synsätt som vi har; att utgå från platsens historia och att utnyttja det som finns på torget idag i form av exklusiv markbeläggning och befintliga träd – inte minst för att tänka i kretslopp och spara på planetens tillgångar – då blir det naturligt att välja Nivå landskapsarkitekturs förslag. Den som studerar de historiska bilder och planer som finns kan med egna ögon se att det barocka grepp som Wolodarski tagit över platsen inte har någon som helst grund i historien. Där hjälper inte den retorik som Östermalmstorgs vänner använder.

Låt oss ta bara ett exempel. Torget lutar tre meter från sin högsta till sin lägsta nivå. Denna lutning togs i den befintliga lösningen hand om av de diagonalt lagda granithällarna. I Wolodarskis förslag finns ingen anvisning om hur backen ska hanteras. Eftersom den föreslagna vattenytan är vågrät betyder det exempelvis att dammen kommer att få en kant som är en halv meter högre på nedsidan än på uppsidan.

Målpunkten finns redan där! Den skapas av annat; torgets plats i staden och dess mångfald av olika typer av aktiviteter.

Annons

Tyvärr; torget får inget sammanhållande rum, den främmande koncentriska formen i det rektangulära rummet splittrar i stället och mittaxeln krymper. Det blir inte tillräcklig plats för t.ex. torghandel, de inritade torgstånden i planen är endast 5 kvm stora. Idag är torgstånden som minst 25 kvm. Och det finns efterfrågan, det är ingen nostalgi med torghandel idag. Det allra sämsta argumentet Östermalmstorgs vänners replik är att ett koncentriskt format torg skulle göra torget till en målpunkt i staden. Så är det självklart inte. Målpunkten finns redan där! Den skapas av annat; torgets plats i staden och dess mångfald av olika typer av aktiviteter. Våra torg är stadens flexibla ytor, de behövs som öppna demokratiska rum, en neutral arena för människor att mötas på och där allt inte nödvändigtvis är låst till en funktion. Nivås förslag med sitt enkla rektangulära torgrum kommer att borga för detta. Det fungerar inte enbart vår tids funktioner utan även för framtidens aktiviteter som vi inte idag vet något om. Dessutom är det till skillnad från Wolodarskis förslag genomförbart och ekonomiskt fördelaktigt. Det övergår därför vårt förstånd att stadens styrande tycks ha lagt det åt sidan för att i stället snabbutreda och klubba igenom denna skrivbordsprodukt som bland annat Skönhetsrådet, Stadsmuseet och föreningen Östermalm sagt nej till.

Bengt Isling Landskapsarkitekt LAR/MSA

Anders Kling Landskapsarkitekt LAR/MSA

Relaterade artiklar:

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel