”Lyft fram bygglovsarkitekter!”
Bostadsministern borde lyssna på byggherrarna och verka för att stärka kommunernas bygglovshantering – inte bara slopa kraven. Och Sveriges Arkitekter borde starta en kampanj för att väcka lust och intresse hos arkitekter att arbeta med bygglov.
Debattörens exempel apropå bygglovsgranskning. ”Två hus i rött tegel och vita fönster med mittpost, samma takfotshöjd. Ändå totalt olika. Det krävs en sammanvägd bedömning, inte en checklista!”
Jag har det senaste halvåret hållit föredrag för ett antal samhällsbyggnadskontor i några olika kommuner. Det visade sig att bygglovhandläggare numera ofta varken är arkitekter eller byggnadsingenjörer utan administratörer. Hur ska de utan adekvat utbildning kunna matcha Boverkets nedmontering av byggreglerna vad gäller fönster och dagsljus i bostäder och invändig rumshöjd i bostadsrum? Hur ska de kunna diskutera estetisk utformning och göra en sammantagen bedömning?
Och nu presenterar bostadsminister Andreas Carlsson den ena lättnaden i bygglovgivning efter den andra. Nå lättnad? Min frihet är grannens ofrihet. Många kommunpolitiker, Sveriges Arkitekter och SKR har redan yttrat att det kommer att bli problem med felbyggen, kostnader för att rätta till i efterhand och konflikter mellan grannar.
Vissa lättnader är bra. Att få bygga till och inreda lokaler utanför detaljplanelagt område utan bygglov kan vara hjälpsamt. Att tillåta vindsinredning trots gällande plan kan vara positivt.
Men att tillbyggnader utan krav på lov ska få göras samtidigt som nybyggnad av enbostadshus sker är befängt. Hur ska då en detaljplanebestämmelse formuleras? Om en villatomt på säg 600 kvadratmeter har en byggrätt på 25 procent får den bebyggas med 150 kvadratmeter. Med lagändringen kan man direkt bygga 195 kvadratmeter, utan prövning av de sista 45.
Dessutom ska planbestämmelser i äldre planer inte gälla vid granskning. Alla kommuner har hundratals olika äldre detaljplaner. En konsekvens skulle då bli att dessa skyndsamt måste göras om. En oöverstiglig uppgift för kommunerna.
Det talas för lite om projektets helhet och vilja i en sammanvägd bedömning, ingen vågar nämna orden skönhet och trivsel. Stärk bygglovsidan, säger byggherrarna. Lyssna på dem, bostadsministern!
Erfarna större byggherrar jag träffat hörs med beklagande säga att de har dålig kommunikation med stadsarkitektkontor och byggnadsnämnder. Det är inte att bygglovsidan är för släpphänt eller för krävande utan de känner sig lämnade i sticket av kommunerna. Visioner saknas för plan och bygglov, granskning har blivit teknisk och mekanisk, som att bara bocka av på en lista. Det talas för lite om projektets helhet och vilja i en sammanvägd bedömning, ingen vågar nämna orden skönhet och trivsel. Stärk bygglovsidan, säger byggherrarna. Lyssna på dem, bostadsministern!
Det går aldrig att få erfarna handläggare om de inte ser hur det ser ut i verkligheten. Varje kommun innehåller flera orter och landsbygd däremellan med olika karaktär. I många kommuner gör handläggarna inga platsbesök! En erfaren handläggare kan fatta beslut utifrån de verkliga förutsättningarna på platsen, inte traggla lagparagrafer och standardföreskrifter. Tro mig, jag har också sökt bygglov. Och det var många gånger en förskräckande upplevelse! En enkel tydlig Plan-och bygglag är vad som behövs, inte ett lappverk med hundratals tillägg och ändringar och undantag sedan den kom 1987. Och erfarna och kompetenta bygglovshandläggare!
Min senaste bok Frk Husgafvel passionerad stadsarkitekt är en autentisk interiör från det kommunala livet i skärselden mellan politiker och allmänhet i en mindre kommun. Där synliggörs inte minst bygglovsarkitektens viktiga roll.
Jag föreslår att Sveriges Arkitekter gör en kampanj för att väcka lust och intresse hos arkitekter att arbeta med bygglov. Det är ett viktigt, komplext och roligt arbete. Det får inte bli att bocka av en checklista.
Madeleine Brandin är arkitekt SAR/MSA och författare.
