Debatt

”Kryssningskaj i Visby är en dålig lösning”

23 september 2015

Bygget av en ny kaj för kryssningsfartyg kan få ödesdigra konsekvenser för stadens framtid, skriver en grupp Visbyarkitekter.

Annons

Visborgsstaden, Gotlands län, Sverige

Visby är vår bostadsort men mer än så. Visby är också Hansestad och världsarv, beläget i eko- och fairtradekommun Gotland, på vårprimörernas och tryffelns ö. Visby lockar många besökare och är vårt eget semesterparadis. Vision Gotland 2025 pekar ut riktningen med Gotland som världsledande region i miljö- och klimatfrågor.

I Visby hamn, vår navelsträng till fastlandet och en viktig plats för möten och avsked, planeras för en ny kryssningskaj med plats för två fartyg. Avtalet är påskrivet och snart börjar det byggas. Ett danskt företag vann entreprenadupphandlingen och blir de som får omsätta våra pengar. Hamnen ska stå färdig 2018. Ett stort fartyg rymmer 4 000 passagerare. Under en säsong räknar man med 150 anlöp jämfört med dagens 60. Det innebär 250 000 resenärer per säsong. Varje vecka blir som en Almedalsvecka.

Hur vill vi på ett värdigt sätt välkomna alla kryssningsresenärer samtidigt som vi ser till att navelsträngens flöden fortsätter att pulsera? Det saknas gångstråk för att ta sig från kajen till innerstan. Det pratas om lösningar med gångbroar och linbanor. I värsta fall blir det bussar som drivs med fossilt bränsle. Men var ska bussarna släppa av och hämta de 6 000 personer som dagligen beräknas gå iland? Kan vi ordna de praktiska lösningarna med toaletter, papperskorgar, poliser, akutsjukvård och vattenställen? Vilka kommer våra minnen att vara av alla nya besökare när sommar övergått i vinter?

Annons

De politiska partierna på Gotland ställer sig bakom beslutet. Ekonomiska kalkyler säger att vi kommer att tjäna pengar. Är det just dessa besökare vi ska satsa på för att få mer pengar i regionkassan? Kryssningsturisten stannar fem timmar, turisten som deltar i medeltidsveckan stannar fem dagar, sommargotlänningen stannar fem veckor. Kryssningsturisten spenderar 300 kronor, medeltidsveckans turist förbrukar 7 000 kronor och sommargotlänningen bygger nya hus och tar hit sina vänner.

Ett kryssningsfartyg är ett flytande samhälle i miniatyr. Allt du behöver och önskar finns på båten, förutom ett fullgott reningsverk. Avloppet flödar rakt ut i havet. Östersjön är världens största bräckvattenhav och en unik marin livsmiljö. Havet är sårbart och redan hårt drabbat av algblomning. De döda bottnarna breder ut sig.

I hamn kommer fartygens energiförsörjning att lösas med de egna dieselmotorerna, inte miljövänlig el. Kajen ska byggas sydväst om innerstan och eftersom sydvästvindar är förhärskande riskerar vi att hamna i ett stråk med luftföroreningar. Planområdet för kajen är mycket begränsat, påverkansområdet är mycket större och omfattar världsarvet. Avtrycken kommer att bli stora. Vi måste titta på vilka de sociala och urbana konsekvenserna blir. Och det nu!

Utvecklingsmöjligheterna för Hansestaden och Gotland är ännu många. Vi tror på att bygga vidare på intimitet och utvaldhet. Mötet mellan natur och kultur ger spännande miljöer. Furillen och Bungenäs är exempel som till och med New York Times nosat upp. Wilderness transformed var rubriken. Miljövänlig mikroturism kanske kan vara ett alternativt spår?

Vi måste fråga oss åt vilket håll vi ska gå medan tid är. Är kryssningsturismen svaret på en hållbar utveckling för världsarvet? Visby domkyrka är 54 meter hög. Kryssningsfartygen är 50 meter höga över vattenlinjen. Fartygen har ingen rimlig storleksmässig relation till innerstan. I kryssningsdestinationen Venedig flyr de bofasta stadskärnan, de kallar flykten för Exodus.

Annons

Author no image

Karin Stephansson, LAR/MSA, Therese Sonehag, SAR/MSA, Jenny Lundahl, SAR/MSA, Katarina Ossiann, MSA

Gå till nästa artikel

Annons
Annons
Annons
Annons