Gå till innehållet

“Inget gehör för den gråtande arkitekten”

Vi lever i en tid av komplexa stadsbyggnads- och projekteringsprocesser. Sammantaget har det kanske aldrig funnits så stort behov av processledning och helhetstänk som nu, skriver Anders Svensson och Lena Andersson.

Arkitektyrket är och borde vara ytterst lämpat att fylla rollen som processledare. Men av någon anledning verkar inte svenska arkitekter intresserade av att ta bollen. Kunskaper i ekonomi prioriteras inte särskilt högt, vi är på väg att tappa teknikkompetensen och har inte på allvar gett oss in i processledningsfrågorna.

Det finns en direkt koppling mellan bristen på kunskap och kompetens inom ekonomi, juridik och processledning, och arkitektens krympande inflytande. Men det ser inte alltid ut som om den insikten finns. I stället läggs skulden på giriga entreprenörers agerande, nu senast i Arkitekten nummer 2/2015, där det konstateras att arkitekten allt oftare utsätts för konkurrens i detaljprojekteringsskedet. Svaret från de tillfrågade arkitekterna är att detta är ett ”brott mot moral och yrkesetik”.

Kanske borde man också ställa sig frågan hur och på vilket sätt arkitekterna själva har del i problematiken? Tänk om arkitekterna kunnat erbjuda byggherren rådgivning från start till mål, budgetering, val av upphandlingsform, upphandling, styrning av entreprenader, uppföljning och allt det som behövs för att ta ett projekt från idé och vision till inflyttningsfest. Så ser arkitektens roll ut i flera andra länder.

Konsekvensen av denna defensiva hållning och att arkitekten ofta skyller på någon annan är djupt oroande på flera sätt. Dels riskerar den att spä på omvärldens syn på arkitekten som specialist på gestaltning men med bristande insikter i ekonomi – något som i sin tur kan leda till att värdet av tjänsterna krymper och arkitektens roll blir ännu mera begränsad framöver. Dels blir projekten sämre när inte helheten hanteras. Förutsättningarna för internationellt konkurrenskraftig och nyskapande arkitektur minskar. Därtill är konsekvensen att arkitekterna riskerar att gå miste om de fantastiska möjligheterna till ledande roller som ansvar för helheten skapar.

Vi utmanar arkitektkåren att på allvar börja intressera sig för helheten, och vi ser stora möjligheter både för mer spännande arkitektur, högre värden för byggherrar och arkitekter och inte minst, större inflytande och en roligare och mer spännande arbetssituation för arkitekterna själva! Genom att bredda kompetenserna inom ekonomi, juridik och processledning finns en hel motorväg, som ingen konstigt nog kör på, med möjligheter för arkitekten att greppa helheten och bli byggherrens högra hand.

Vi påstår att det handlar om ett val här och nu. Antingen så stannar arkitekten kvar i den begränsade rollen som designspecialist med fortsatt minskat inflytande eller så förkovrar vi oss brett och förstår vilka värden vi skapar för byggherren och samhället genom att ta ansvar för helheten. Vi föredrar det sistnämnda. Det finns inget gehör för gråtande arkitekter.

Mer att läsa