Debatt

”Ge stilfrågan den uppmärksamhet den förtjänar”

10 april 2019

Vi måste bli bättre medvetna om hur arkitekturen kommunicerar estetiskt och kulturellt och hur vår arkitektur läses av vår omgivning, skriver Pär Eliaeson.

Annons
Annons
Illustration Lisa Anfisa/Istock

Blandade stilmotiv.

Tack Arkitekten och reporter Max Sohl Stjernberg för den mycket förtjänstfulla artikeln om de populistiska rörelserna inom arkitekturens område. Den klargjorde på ett tydligt sätt rörelsernas metoder och ideologi och kommer att bli ett värdefullt dokument över och en tydlig referens för den situation som vi nu står i.

Ett rättesnöre för mig är att ge företeelser och personer den uppmärksamhet den eller de förtjänar. Stilfrågan inom arkitekturen är mycket angelägen att diskutera, stilen och estetiken är det gränssnitt och det operativsystem som arkitekturen har gentemot samhället och arkitekturens brukare. Vi måste bli bättre medvetna om hur arkitekturen kommunicerar estetiskt och kulturellt och hur vår arkitektur läses av vår omgivning. Det finns fog för en kritik av en slentrianmässig nymodernistisk stil som inte är ett relevant uttryck för vår postmoderna och mångkulturella tid. Det postmoderna tillståndet är ett rum för mångfald, och det gäller även det estetiska. Stilen borde vara fri, vi borde inte ha en uppfattning om att vår samtid har ett enda stilmässigt uttryck.

Det postmoderna tillståndet är ett rum för mångfald, och det gäller även det estetiska.

De populistiska rörelsernas världsbild och problembeskrivning förtjänar dock inte mycket  uppmärksamhet. Den alltför vanligt förekommande kombinationen av okunnighet och arrogans som präglar rörelsens utsagor gör att dess kvalitet för en fruktbar diskussion är liten. Jag välkomnar alla lekmän och professionella att diskutera arkitektur och stadsbyggnad, men diskussionens angelägenhet kräver att den blir av hög kvalitet och är givande. Här har våra redaktörer och moderatorer ett stort ansvar. Vi bör inte ägna oss åt censur, men vi bör definitivt ägna oss åt att refusera det som inte lever upp till våra publicistiska krav.

Jag har också fått påhälsning i mina mediaplattformar av den populistiska rörelsens svans. Min professionella erfarenhet som moderator av artikelkommentarer i dagspress har då kommit väl till pass. En viktig del i detta arbete är att etablera offentliga regler för kommentarer, då kan vi reglera och refusera enligt de kriterier vi ställt upp för vår plattform. En annan del är närvaro, att vi personligen bemöter de reaktioner som riktas mot oss. Detta bör företrädesvis göras i syfte att höja nivån på diskussionen, när det behövs. Hjälper inte detta är det refusering som gäller. Att stämma i bäcken och aktivt sätta en standard för debatten ger de mest långsiktiga goda effekterna, enligt min erfarenhet.

Pär Eliaeson Arkitekt MSA, Redaktör för Arkitekturtidskriften KRITIK

Relaterade artiklar:

9 kommentarer

Det är inte första gången jag läser om representanter från branschen som beklagar sig över oseriösa debatter och aggressivt språk, tydligen rör dagens arkitektur upp starka känslor. Frågan är om inte det som byggs idag är en förolämpning av motsvarande grad mot kommuninnevånarna? Det måste gå att mötas på mitten. Pär Eliaeson (PE) skriver: “Det finns fog för en kritik av en slentrianmässig nymodernistisk stil”. Det är precis det som den populistiska rörelsen kritiserar, och borde vara uppenbart för honom vid det här laget, frågan är varför han likväl väljer att förringa dem? I denna populistiska rörelse finns det arkitekter samt arkitekturkunnigt folk, tillsammans har de producerat en stor mängd kunskap som finns samlad deras hemsida, därför kan man undra vad PE menar med: “….kombinationen av okunnighet och arrogans som präglar rörelsens utsagor gör att dess kvalitet för en fruktbar diskussion är liten.” Pär Eliaeson bagatelliserar samt avvisar kritik vilket inte går hand i hand med det han skriver: “Vi måste bli bättre medvetna om hur arkitekturen kommunicerar estetiskt och kulturellt och hur vår arkitektur läses av vår omgivning”. Att kategoriskt refusera all kritik bara för att debattnivån är högmäld leder inte till trevligare livsmiljöer. Det måste gå att mötas på mitten….

Jag håller helt med Peter Bringselius om att debatten bör föras på ett sakligt och konstruktivt sätt och att detta självklart inte är något demokratiskt problem. Vad som däremot är ett demokratiskt problem är när självutnämnda individers tyckande avgör vad som är en saklig och konstruktiv debatt. Pär Eliaessons uppfattning om dem som inte samtycker med hans egna åsikter framgår tydligt i hans text: ”Den alltför vanligt förekommande kombinationen av okunnighet och arrogans som präglar rörelsens utsagor gör att dess kvalitet för en fruktbar diskussion är liten.” Måhända inte en fruktbar diskussion för Pär Eliaesson, men säkerligen för många andra.
Under vintern nominerades åtta projekt till Arkitekturupprorets omröstning om Sveriges finaste nyproduktion 2018. Vinnaren blev Brf Sparven, Norrtälje (Sweco Architects / Credentia). Så visst finns det lyckade exempel på nyproduktion även i Sverige, även om de riskerar att försvinna bland alla estetiskt undermåliga lådprojekt som förfular våra stadsmiljöer.
http://www.arkitekturupproret.se/2019/03/17/sveriges-vackraste-nya-byggnad-2018-ar-framrostad/

Pär skriver: ”Det finns fog för en kritik av en slentrianmässig nymodernistisk stil som inte är ett relevant uttryck för vår postmoderna och mångkulturella tid.”

Det är precis det som upprorsmakarna kritiserar precis hela tiden och deras hemsida är dessutom sprängfylld med undersökningar, forskning och argument.

Pär Eliaesson är tydlig i sin text med att en diskussion om stil och estetik är angelägen och välkommen. Jag instämmer, som arkitekt, att mycket av det som byggs idag i Sverige är estetiskt undermåligt och bidrar till torftiga stadsmiljöer. Men att som flera ovanstående i sina kommentarer hävda att det skulle vara ett demokratiskt problem ifall debatten om detta förs på ett sakligt och konstruktivt sätt har jag mycket svårt att förstå.

Att kategoriskt hävda att försök att återskapa 150 år gammal arkitektur skulle vara den enda vägen framåt, verkar i mina ögon ogenomtänkt. Enligt min mening borde vi istället tänka ett steg till och fokusera på vad som gör dessa byggnader attraktiva och hitta nutida sätt att uppnå motsvarande kvaliteter.

Föga förvånande att kommentarerna ser ut som de gör. Det handlar inte om att ”omvända hopen” eller att ”kontrollera den fria debatten”. Den så kallade ”fria debatten” är idag inte mycket annat än smutskastning, påhopp och tidvis rent förtal. Det är mycket sällan en seriös debatt utan mer pajkastning i populismens anda. Vad det handlar om är att höja debatten till en saklig nivå där argumenten är argument och inte billiga poänger som saknar nämnvärd substans. Poänger vars enda syfte verkar vara att få en och annan ryggdunk från de egna leden för att man vågar stå upp mot ”smak eliten”.

Den populistiska rörelsen har bidragit med en mycket viktig sak i detta och det är att lyfta frågan om arkitektonisk kvalitet i våra nybyggen. Det den inte har gjort är att bidra till ett konstruktivt samtal det samma.

Hade det varit så att debatten vore städad och konstruktiv hade jag valt att framträda med namn. Som det är nu väljer jag att vara anonym.

Läser fascinerad om redaktör Pär Eliaesons metod för hur kritik och negativa synpunkter ska behandlas. Först ska det tydligen göras ett försök att omvända hopen för vilken ljuset ännu icke uppenbarats, men om folkuppfostran inte hjälper, då är det refusering som gäller, för att uppnå ”de mest långsiktiga goda effekterna”! Kanske redaktör Eliaeson skulle reflektera en smula kring det fria ordets betydelse i ett demokratiskt samhälle, ett samhälle där inte enskildas tyckande avgör om synpunkter ”håller hög kvalitet och är givande” eller inte.

Pär Eliaeson från Arkitekturtidskriften KRITIK kämpar ständigt på för att få kontrollera den fria debatten enligt sina direktiv.

Pär Eliasson skriver om att sätta en standard i debatten. Helt otroligt. Jag uppmanar alla att läsa det denne Eliasson skriver i sin tidskrift och på sin Facebook-sida och att själv bilda sig en uppfattning.

Det kan finnas anledning att begrunda dagens ledare i Blekinge läns tidning och visa lite mer ödmjukhet inför problemet.
http://www.blt.se/ledare/varfor-ar-arkitektur-som-passar-in-bannlyst-av-smakeliten/?sfns=mo&fbclid=IwAR03MYdHU2qZLSzrc4nnjoiuB-uIGAOPeYqG_YvxmVYraupHilGHtyhCIHs

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel