Debatt

”Det är skillnad på kvalitet och kvalitet”

16 januari 2020

REPLIK. System, regler och krav gynnar det kreativa arbete som är arkitektur, skriver Pär Eliaeson.

Annons
Annons
Illustration Istock

System, regler och krav stadgar det rutinmässiga i arbetet och frigör kreatören att vara kreativ, anser skribenten.

Anna Krook och Åsa Bjerndell tycker att våra kvalitetssystem hämmar arkitekturens kvalitet. Som jag ser det bygger det på två grundläggande missförstånd: vad kvalitetssystem är och bör göra samt vad arkitektur är och bör göra.

Min erfarenhet är att system, regler och krav gynnar det kreativa arbete som är arkitektur och andra designarbeten. Och många arkitektkontor behöver fortfarande bli betydligt effektivare och mer professionella. System, regler och krav stadgar det konventionella och rutinmässiga i arbetet och frigör kreatören att vara kreativ i de delar där det krävs. 

MEN, då måste våra kvalitetssystem vara anpassade efter just detta, den kreativa processen. Så är minsann inte alltid fallet. Där har vi en uppgift i branschen, att utveckla kvalitetssystem som passar vår verksamhet.

Annons
Annons

Vi bör utgå från att det vi har till uppdrag att göra redan har gjorts och renodlats av andra.

Enligt min uppfattning är arkitektur till största del en verksamhet där det konventionella och det beprövade är rätt lösning på uppgiften. Vi bör utgå från att det vi har till uppdrag att göra redan har gjorts och renodlats av andra. 

En hel del arkitekter har en annan uppfattning och angriper uppgiften från motsatt håll, det kan vara till skada både för den konkreta arkitektoniska kvaliteten i projektet och för arkitekturens förutsättningar i förlängningen. Alltför många arkitekter ritar saker som ingen har efterfrågat och som ingen kan bygga. 

MEN, om vi skall kunna lita på våra konventioner och standarder måste dom vara väl utformade och äga kvalitet. Så är minsann inte alltid fallet. Där har vi en uppgift i branschen, att utveckla konventioner med kvalitet.

Pär Eliaeson Arkitekt och redaktör för arkitekturtidskriften Kritik

Relaterade artiklar:

4 kommentarer

Om ””Mätbarhetens” syfte är just detta att arkitekten skall förlora sin kreativitet och tvingas söka sig till vad byggindustrin, det globala kapitalet och politiken har gemensamt” vore sant så använder man i sådant fall helt fel parametrar och mäter på fel saker. Då är det tillämpningen som är fel inte det faktum att man överhuvudtaget mäter. Vilket även är vad repliken handlar om. Därav behöver kåren ta kommandot över mätandet i större grad istället för att fly ifrån det. Det samma gäller digitalisering som av någon outgrundlig anledning slängs med i den debattartikel repliken är på.

En arkitekt som hämmas av krav och mätbarhet är en dålig arkitekt.

Håller helt med din text! Att kvalitetssystemen i sig hämmar arkitekturens kvalitet, är en enorm förenkling av arkitektyrket. Arkitekter är inte BARA konstnärer, vi är också bryggan mellan Vitruvius tre värden firmitas – utilitas – venustas. Den byggda arkitekturen ska vara hållbar och FUNKTIONELL, vilket även inkluderar värden som finns i kvalitetssystemen, inte bara vacker.

Att ha mätbara krav är bra som riktlinjer, så svaret ligger, såsom du beskriver, i ett bättre anpassat system, inte att systemen i sig ska slopas. Deras mening att man måste få ”prova, tveka och utveckla”, jo visst det är sant, men tänk vad bra att vi har mätbara värden att UTGÅ ifrån, så att ni kan prova, tveka och utveckla i en 3D-modell, innan byggnaden är färdig och det är försent att göra något? Detta är något som många arkitekter glömmer, och gör att allmänhetens bild av arkitekter försämras! Första som dyker upp i mitt huvud är Juvelen i Uppsala, som ”råkar” skugga solpanelerna på byggnaden bakom. Tänk om de hade gjort mätbara skuggstudier i datorn först?

När jag läser din definition:

”arkitektur är till största del en verksamhet där det konventionella och det beprövade är rätt lösning på uppgiften. Vi bör utgå från att det vi har till uppdrag att göra redan har gjorts och renodlats av andra”

övertygas jag än mer om behovet av en krishantering / ett omtag för att långsiktigt omvärdera och utveckla yrkesutövningen i en konstnärlig riktning med ansvar för en helhetsuppfattning.

”Mätbarhetens” syfte är just detta att arkitekten skall förlora sin kreativitet och tvingas söka sig till vad byggindustrin, det globala kapitalet och politiken har gemensamt”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel