Debatt

”Vi behöver stå upp för det redan byggda!”

16 september 2021

Ett av Stockholms första industriområden, Lövholmen, ska utplånas och bli ett modernt högt och tättbebyggt bostadsområde. Arkitekterna är ganska tysta. Vilket ansvar har vi för det redan byggda? skriver arkitekt Catharina Högstedt.

Annons
Foto Catharina Högstedt

Skribenten startade Upprop Nitrolack för att bevara Nitrolackfabriken (ritad av Nils Tesch och byggd 1943) och fler befintliga byggnader så att den industriella karaktären av Lövholmen i Stockholm bevaras.

En ny stadsdel ska byggas i Lövholmen i södra Stockholm. Det föreslås att 17 av de 21 grönklassade industribyggnaderna ska rivas i den pågående planen som är den tredje för området. Medan vi i branschen gör ambitiösa utställningar och håller seminarier, symposier för arkitekter och andra arkitekturintresserade, pågår ett helt annat arbete med utvecklingen av staden parallellt på stadsbyggnadskontoret.

Lövholmen i Stockholm är ett av de äldsta industriområdena i Stockholm. Att det är den tredje planen som nu ligger säger något om den komplexitet som det här området har. Ett historiskt dokument med viktig industrihistoria raderas. Byggnader som vittnar om Stockholms industriella motor och tillväxt försvinner.

Det är svårt att få en samlad bild av Lövholmens bebyggelse då det är ett slutet område med ett lapptäcke av instängslade, tomma fastigheter i varierande skick. Varje fastighetsägare driver sin egen linje mot kommunen och yrkar på så hög exploateringsgrad som möjligt.

Annons

När jag började intressera mig för Lövholmen visste jag bara att Färgfabriken låg där och att det var en ateljéförening i det nu nedbrunna smala höga kontorshuset i Kolsyrefabriken. Många andra arkitekter verkar ha ungefär samma knappa kunskap om området som jag hade.

I höstas såg jag att Skanska som äger fastigheten Lövholmen 12, alltså större delen av Beckers fabriksområde, hade lämnat in en ny rivningsansökan för Nitrolackfabriken. En rivningsansökan avslogs 2017 på grund av det höga kulturhistoriska värdet. I dagsläget verkar varken Skönhetsrådet eller Stadsmuseets utlåtande ha någon betydelse.

Det vilar något lite uppgivet över det övergivna på Lövholmen, som också verkar påverka den torftiga planen. Jag startade Upprop Nitrolack för att göra Lövholmen synligt.

Det vilar något lite uppgivet över det övergivna på Lövholmen, som också verkar påverka den torftiga planen. Jag startade Upprop Nitrolack för att göra Lövholmen synligt, för att ge en samlad bild och för att förklara för den som tror att en vandaliserad byggnad är bortom räddning att det handlar om ytskikt av en byggnad och inte om konstruktionen. Jag vill förklara det vackra i det som låtits förfalla eller anses vara fult och försöka visa på komplexiteten i Lövholmen där många byggnader står tomma och öde bakom lås och bom och där klotter, vandalisering och växtlighet börjar ta över.

För Lövholmen finns inte alls samma ambitionsnivå som i intilliggande Slakthusområdet eller som till exempel i Norra Djurgårdsstaden. I Slakthusområdet finns en övergripande idé som utgår från verksamheterna på platsen, både vad gäller industri och senare klubbscenen. Helheten har varit viktig och plan- och bygglovsprocesserna är synkroniserade. I Norra Djurgårdsstaden har lagts stora pengar på antikvarisk utredning och planerna spänner över arkitekturen, kulturen, platsens historia samt miljön. Och alla befintliga byggnader bevarades.

I planen för Lövholmen verkar det helt saknas vision och synkronisering. Kraven och önskemålen är väldigt lågt ställda. Lövholmen riskerar att bli ett av de bostadsområden som byggs idag där det saknas identitet och där det tummas på den arkitektoniska kvaliteten när bostadsbristen pressar alla aktörer att exploatera ytan maximalt.

Annons

Vi arkitekter behöver kunna förklara varför ett förfallet område eller en byggnad är värd att bevara, kunna lyfta det som ser ut som ruiner. Vi behöver visualisera komplexa sammanhang även i ord, sammanfatta det som inte är uppenbart för ett otränat öga. Vi måste lägga oss i den talade och skrivna debatten om det redan byggda och stå upp för kulturklassad arkitektur som inte just för tillfället värderas högt. Vi behöver engagera oss både för klimatet och för arkitekturen även i samhället i stort. Vi behöver kunna förklara vad arkitektur gör och kritisera stadsbyggandet när systemet tycks fallerat.

Catharina Högstedt arkitekt SAR/MSA och initiativtagare till Upprop Nitrolack

8 kommentarer

Både byggbransch och arkitektens roll är i förändring! Om vi ska ställa om till att ta vara på det redan existerande så behöver både status och kompetens på att förvalta befintligt uppgraderas. I lilla Mellösa utanför Flen har vi haft otroligt svårt att få tjänstemän att förstå att en byggnad uppförd 1930 med fina ljusinsläpp och högt i tak har otroligt mycket större potential att ta god plats i framtiden än en modulskola uppförd för att kunna monteras ned om elevunderlag sviktar. Tack vare en byggnadsantikvariskt intresserad arkitekt fick vi till slut gehör! Fortfarande är vi bara i början av processen, trots 50 års nedläggningshot mot skolan, men det känns ändå hoppfullt att vi har ändrat synen lite från att an pratade om att byggnaden var skruttig till att man kan se ett värde i ett hus som stått pall för tiden tand i nästan 100 år och med ett absolut minimum av underhåll.

Bra och oerhört viktigt!
Även insikten om värdet av den ”inneboende energin” i det redan byggda borde få oss arkitekter att både tänka om och agera mycket kraftfullt mot rivningar av detta slag. ”Embodied energy” borde få oss att hejda oss inför varje rivning och bedöma den utifrån också detta kriterium. I fallet med Lövholmen är kulturvärdena i helheten oerhört höga och en fortsatt decimering av dem skulle utarma den karaktärsfulla miljön avsevärt. Det är förvånande att byggarnas planer här är så otidsenliga och fantasilösa. Fler borde överklaga rivningsbeslut. Dags för oss arkitekter att visa var vi står.

Något av det bästa jag läst på länge! TACK!

Är inte marken väldigt förorenad i området? Är det överhuvudtaget möjligt att renovera när så mycket sanering krävs även inne i byggnaderna?

Mycket bra och insiktsfull skrivet och oerhört bra med Upprop Nitrolack. Frågan är om beslutsfattarna har förstånd nog?

Håller med om allt du skriver. Sveriges arkitekter – individer och organisation behöver agera för att försvara historien. Utan historien blir framtiden mycket sämre.

Så viktigt och stort att du engagerar dig i den här frågan.

Riv ej det är en del av Stockholms historia och en vacker byggnad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel