Debatt

”Stadsbyggande går att kombinera med artskydd”

20 oktober 2020

En långsiktigt god planering handlar om att i god tid undvika och lösa problem, och om att ny bebyggelse anpassas till naturvärden så att båda delar kan utvecklas och berika varandra, skriver geovetaren Per Collinder och landskapsarkitekten Anna Maria Larson.

Annons
Foto Kristina Kluthke

Replik på Växjös planchef Djana Micanovic artikel ”Artskydd dikterar villkor för stadsbyggande”, i Arkitekten nr 10/2020.

Världspopulationerna av vilda däggdjur, fiskar, fåglar samt grod- och kräldjur har minskat med nästan 70 procent de senaste 50 åren (Living planet report 2020). Förlusten är så stor att vi står inför en massutrotning av arter. Urbanisering och hårdgörning av mark är två bidragande orsaker till detta. Det finns alltså behov av lagstiftning inom alla fält – så även inom stadsplanering – som åtminstone kan dämpa förlusten av arter.

För att kunna bygga hållbara städer är artskyddsförordningen ett viktigt verktyg men därmed inte oproblematisk i planeringsprocessen. Vad gör man till exempel när en berguv bosätter sig mitt i en byggarbetsplats?

Annons

Vi arbetar kontinuerligt med artskyddsfrågor i olika planer och projekt och erfarenhetsmässigt är det några faktorer som bidrar till en bra hantering av artskyddsfrågor:

Kunskap är A och O. Därför är kommunala naturvärdesinventeringar viktiga instrument. De är i praktiken kartor som visar var risken är hög för att komma i konflikt med skyddade arter. Särskilda inventeringar av skyddade arter bör dessutom föregå alla planer. Detta minskar risken för överraskningar i slutet av en process samtidigt som förutsättningar för ett hållbart samhälle tillvaratas.

Undvik och anpassa. Om det finns skyddade arter i ett område som ska exploateras är det ibland möjligt att bevara de delar av området där arterna finns samtidigt som andra delar exploateras.

Skapa livsmiljöer. Om det finns skyddade arter i ett område som ska exploateras är det ofta möjligt att skapa lämpliga miljöer för arten på annat håll. Exempelvis genom naturvårdsavtal. Genom att på så vis bibehålla den kontinuerliga ekologiska funktionen för en art behövs ingen dispensansökan.

Avsätt särskilda kompensationsområden i förväg som kan användas som ersättningsmiljöer i kommande exploateringar.

Hållbart stadsbyggande är en komplex uppgift och den är inte problemfri. Men en långsiktigt god planering handlar om att i god tid undvika och lösa problem, och om att ny bebyggelse anpassas till naturvärden så att båda delar kan utvecklas och berika varandra.

Annons

Per Collinder Biolog och geovetare, Ekologigruppen

Anna Maria Larson Landskapsarkitekt MSA, Ekologigruppen

Relaterade artiklar:

En kommentar

Tack för att ni svarade på det märkliga inlägg som påstod att artskydd dikterar villkoren för stadsbyggnad. Som tjänsteman på kommun, där vi ofta svarar på exploateringsremisser och sitter med i detaljplaner, tyckte jag att den artikeln beskrev motsatsen till verkligheten. Jag och mina kollegor upplever ofta att gröna frågor av alla slag underordnas viljan att exploatera och förtäta. Vi måste ha något skydd för de värden som riskerar att försvinna inom exploatering och inte går att få tillbaka på konstgjord väg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel