Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

”Domstolsbeslut tvingar oss att rita takfönster – trots att takkupor är bättre”

Mark- och miljödomstolarnas tyckande har lett till djup orättvisa när det gäller byggrätten och stora oklarheter kring tillbyggnader. Besluten får mig ofta att ställa frågan: Hur tänkte man här? skriver arkitekt Christer Wennerholm.

Ett av skribentens exempel på projekt där det inte gick att rita takkupor för att det då blev ett tvåvåningshus: ”Vi nödgades sätta takfönster överallt bara för att vi ritade 3–4 bostäder per hus medan grannhus med 1–2 bostäder per hus kan ha takkupor på halva takets längd – och fortfarande vara envåningshus!”

Jag skrev en debattartikel i denna tidning 2016 där jag ondgjorde mig över tyckandet i mark- och miljödomstolarna som instiftades 2011. Det tragiska är att allt jag skrev gäller fortfarande. Huvudbudskapet var att före 2011 kunde vi bygga användbara vindar och källare. Vi kunde ha fönster och dörrar.

Mark- och miljööverdomstolens ledamöter gjorde snart egna tolkningar. Exempelvis förbjöd man att vind kunde utformas som penthouse med raka väggar. En vind tyckte man skulle ha snedtak och helst inga fönster. Och en källare skulle se ut som gamla tiders källare med bara gluggar.

Före 2011 hade vi klara enkla mätregler när det gällde våning. Själv ritade jag flera villor som överklagades men vann alltid. För jag kunde läsa reglerna. Idag vågar ingen med säkerhet säga vad man får bygga. Bygglovsarkitekterna har det svårt när folk frågar om sin byggrätt. Det är inte längre bara detaljplan och lagtext som gäller utan Mark- och miljööverdomstolen gör efter hand nya tolkningar baserade på sitt eget tyckande. Nya rättsfall ändrar förutsättningarna hela tiden. Såväl vindar som källare blir sämre och mindre användbara. Man undrar om domstolen har något särskilt syfte med denna utveckling eller om det bara är ett utslag på ledamöters fascination av att hitta nya tolkningar.

Det hela innebär att tomter som bebyggdes före 2011 gjordes med helt andra förutsättningar än idag trots att detaljplan och lagtext är densamma.

Det hela innebär att tomter som bebyggdes före 2011 gjordes med helt andra förutsättningar än idag trots att detaljplan och lagtext är densamma. Detta är djupt orättvist.
Takkupor på vinden är nu nästan omöjliga i detaljplaner med envåningshus. Vi får rita takfönster istället. Men glömmer du ett takfönster öppet vid regn skadas parkettgolvet och vid snö blir det kolmörkt i rummet. Takkupor är givetvis mycket bättre.

I ett envåningshus med 1-2 lägenheter kan du med attefallregler bygga takkupor på halva takets längd och envåningshuset är då fortfarande ett envåningshus. Men bygger du samma takkupor på ett likadant hus med tre lägenheter blir det plötsligt ett tvåvåningshus. Hur tänkte man här? Dessutom är det så att bygger du nytt småhus så har domstolen i sin vishet bestämt att först måste du bygga huset klart, få ett slutbevis och därefter ansöka om takkupor enligt attefallsreglerna. Då nödgas du riva av taket på det helt nya huset och sätta dit kuporna. Hur tänkte man här? Självklart skall man få bygga alltihop på en gång.

Nu har det gått tio år och man fortsätter på den inslagna vägen. I rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen i januari 2021 har man funnit att om ett suterränghus har huvudentrén i källaren så skall källaren anses vara våning. Det innebär att när detaljplanen bara tillåter envåningshus tvingar domstolen dig att välja på att bara bygga en våning där halva delen är ingrävd i backen eller bygga suterränghus där du från gatan måste gå en trappa upp och runt huset till ingången på baksidan. Hur tänkte man här?

Mer att läsa