Debatt

”Den översiktliga planeringen behöver stärkas”

18 mars 2021

REPLIK. Pandemin har synliggjort svagheter i många byggda miljöer och det finns väldigt mycket kvar att förbättra, skriver riksarkitekt Helena Bjarnegård i ett svar på ett debattinlägg om förtätning.

Annons
Foto Franz Feldmanis

Boverket har tagit fram en vägledning om arkitekturstrategier i kommuner.

Frågorna hög täthet samt brist på hänsyn till lokal identitet som lyfts i arkitekten Thomas Ericssons debattartikel ”Stoppa förtätningen – bevara de gröna stadsmiljöerna” är brännande aktuella. De är även centrala i regeringens Politik för gestaltad livsmiljö. Thomas Ericsson lyfter också det kommunala planmonopolet och avslutar med frågan ”Vad gör riksarkitekten?”.

Det kommunala planmonopolet är en mycket intressant fråga bland annat ur demokratisynpunkt. Ansvaret ligger på kommunerna eftersom lagstiftaren anser att de har bättre kunskap om de lokala förutsättningarna än staten. Kommunerna har dock inte full frihet eftersom länsstyrelsen har rätt att häva en detaljplan om den bland annat strider mot statliga intressen.

Att komma till bukt med problematiken som du lyfter kräver mer. Jag tror att svaren bland annat ligger i att stärka den översiktliga planeringen i kommunerna och regionerna. Just nu följer jag med intresse de regioner som tar fram regionplan enligt Plan- och bygglagen, PBL, och kommer att verka för att fler ska följa. Det krävs dock en palett av åtgärder.

Annons

Vad gör vi då i vårt arbete med gestaltad livsmiljö?  Som riksarkitekt arbetar jag tillsammans med kollegor på Boverket samt med att leda Rådet för hållbara städer och gruppen av fyra myndigheter (Boverket, Riksantikvarieämbetet, Arkdes och Statens konstråd).

Vår verktygslåda består av utveckling av regelverk, finansiella stöd, vägledning, med mera. Nedan några exempel:

Boverket har tagit fram en vägledning om arkitekturstrategier i kommuner, som vi nu kompletterar med ett arbete om värdeskapande bebyggelsestrukturer. Sedan tidigare finns allmänna råd om förskolors och skolors utemiljöer. För att ytterligare sätta tryck i frågan undersöker vi möjligheten att ta fram bindande föreskrifter. Vi utvecklar vägledningar om skolmiljöer, vårdmiljöer och kvalitet i upphandling och har nätverk med bland annat stadsarkitekter. Den 14 oktober bjuder fyra myndigheter tillsammans in till konferens.

Vi riktar och skalar upp finansiella stöd, utvecklar metoder och kunskap

Inom Rådet arbetar myndigheter ihop med frågor om hållbar stadsutveckling. Vi riktar och skalar upp finansiella stöd, utvecklar metoder och kunskap. Ett exempel är metodstöd för ekosystemtjänster. Till detta arbete kopplade Arkdes en utställning som resulterade i en SVT UR serie. Nu samarbetar vi med EU:s initiativ New European Bauhaus. Mer om detta får vi ta en annan gång.

Syftet med vårt arbete är att förflytta samhället i den riktning som regeringen pekat ut. Pandemin har synliggjort svagheter i många byggda miljöer och det finns väldigt mycket kvar att förbättra. Att ändra riktning tar tid men jag är övertygad om att pandemitiden gett oss kunskap och kraft att tillsammans ställa om till att utveckla hållbara gestaltade livsmiljöer i Sverige.

Annons

Helena Bjarnegård Riksarkitekt och ordförande i Rådet för hållbara städer

Relaterade artiklar:

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel