Debatt

”Den förtätade staden måste bli en plats där människor trivs”

30 september 2020

Landskapsarkitekter har ibland små möjligheter att skapa god grönstruktur i förtätningsprojekt. Utrymme och kvalitet krävs för hållbara och klimatsäkra lösningar, skriver Sara Tärk, landskapsarkitekt på Sweco.

Annons
Illustration Sofia Kourbetis, Sweco Architects

Visualisering från rapporten Neighbourhoods of tomorrow.

Det råder hård konkurrens om utrymmet i staden – klimatanpassningar, urbaniseringstryck, social distansering kräver plats i stadsrummet – och vi arkitekter måste få pusslet att gå ihop. Åtgärder krävs för att möta ökande dagvattenflöden, stigande nivåer i hav och vattendrag, men också perioder med höga temperaturer. Att bygga tätt utan att det blir trångt har visat sig viktigt under den pågående pandemin med krav på social distansering, som sammanfallit med värmeböljor och behov av svalka. Samtidigt pågår en urbaniseringstrend i de större städerna.

Förtätning som stadsbyggnadsprincip tar i sin bästa form tillvara och utvecklar urbana kvalitéer, men det finns risker när vi fyller kraftigt exploaterade stadsmiljöer med tekniska lösningar för klimatsäkring, utan att göra plats för grönskan. Människan är beroende av naturen och de ekosystem som levererar syre och gör det möjligt att producera mat. Vad gör en stadsmiljö utan bra gröna miljöer med dem som växer upp och lever där? Känslan av att vara en del av naturen och insikten om vårt beroende av den riskerar att gå förlorad (sök ”växtblindhet”).

Att vistelse i gröna utemiljöer är hälsofrämjande har stöd i forskning. Det vi planerar och bygger idag får konsekvenser för framtida generationers hälsa och välmående. En bra och tillgänglig grön infrastruktur erbjuder mängder av olika ekosystemtjänster, men det behövs utrymme för att stadsgrönskan ska kunna leverera.

Annons

Ett dialogbaserat, multidisciplinärt arbete krävs för att bygga en klimatsäkrad, vacker stad

I tidiga planer och program beskrivs ofta visioner om prunkande stadsdelar, visioner som har svårt att överleva genom detaljplaner och vidare projektering. Grönstrukturen ges minimalt med plats till förmån för fri framkomlighet för tung fordonstrafik. Det är dags att verkligheten närmar sig visionerna genom ett långsiktigt förhållningssätt där värdet av det vi bygger ses i ett längre perspektiv. Ett dialogbaserat, multidisciplinärt arbete krävs för att bygga en klimatsäkrad, vacker stad. Fungerande grönstruktur behöver utrymme på både offentlig och privat mark, vilket kräver medverkan i en bred grupp av intressenter.

I Swecos Urban Insight-rapport Neighbourhoods of tomorrow – designing for climate resilience in dense urban areas presenteras en palett av klimatåtgärder som inspiration till branschen. Förutom tidiga dialogprocesser och multidisciplinära arbetssätt finns åtgärder som multifunktionell, effektiv markanvändning, omfördelning av ytor, fördröjning och magasinering av dagvatten, effektiv planering av skugga och vattenytor, takträdgårdar och vertikal grönska. Den betonar även vikten av god gestaltning av de tekniska åtgärderna.

Se till att den förtätade staden blir en plats där människor trivs och inspireras! Folkliv, vacker stadsbild, närhet till service och kultur är kvalitéer som attraherar och måste finnas i god urban miljö. Gör plats för en rik och varierad stadsgrönska fylld av parker och urban natur till glädje för stadens alla invånare. Då kan en väl gestaltad livsmiljö skapas åt kommande generationer.

Sara Tärk Landskapsarkitekt på Sweco och en av författarna av rapporten Neighbourhoods of tomorrow – designing for climate resilience in dense urban areas. En rapport i serien Urban Insight med 2020 års tema Climate Action.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel