Debatt

”Byggnader med bristande utemiljö borde inte kunna få pris”

19 oktober 2016

Det är fel att prisa ett projekt där omsorgen om brukaren brister, anser Ann-Sofi Högborg och Maria Kylin från Akademin för landskapsarkitektur.

Annons
Annons
Foto Ann-Sofi Högborg

Råå förskolas gård är en allt för torftig miljö, menar skribenterna.

Utemiljön i ett projekt har en bärande funktion. Den behöver självklart formas med samma kunskap och ambition som byggnaden för att projektet ska fullföljas och uppnå sin potential. Det går inte att skilja ut byggnaden från övriga delar som har avgörande betydelse för dess användbarhet och syfte. Frågan är generell men särskilt viktig när det gäller miljöer för barn, förskolor och skolor, platser där barnen tillbringar sin mesta tid, det vill säga sin uppväxt, platserna som formar landets nästa generation.

Vi utgår ifrån att alla vet att lek är barns lärande för livet. Hur utemiljön ser ut och vad den innehåller, är helt och hållet styrande för om och hur barnen leker där.

Gården saknar en grön vildare del. Foto: Ann-Sofi Högborg

Annons
Annons

All aktuell forskning kring villkor för barns lek resulterar sammantaget i den otvetydiga slutsatsen att barn mår, fungerar och utvecklas påtagligt bättre när de dagligen vistas utomhus i variationsrika miljöer, där inslaget av grönska är avgörande. De får högre koncentrationsförmåga, blir betydligt smidigare, starkare, får bättre balans, leker mer, leker fler och mer utvecklade lekar, får ett mer dynamiskt socialt samspel, lägre halt av stresshormon, färre konflikter, färre sjukdagar och bättre sömn jämfört med barn vars förskolegårdar saknar grönska och variation. På de sistnämnda ökar dessutom risken för benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, infektioner, psykisk ohälsa och diabetes.

Det är tunga fakta, fakta som påverkar varje individs uppväxtvillkor och förutsättningar senare i livet. En väl utformad och stimulerande utemiljö för barn är en folkhälsofråga, det gynnar social hållbarhet och rimligt jämlika villkor. Det är därmed också en samhällsekonomisk fråga.

Vi ser en byggnad utformad med stor inlevelse, intuition och ambition, som absolut och i högsta grad är värd sitt pris. Men vad hände med helheten?

Barnets rörelsefrihet har minskat drastiskt de senaste decennierna, förskole- och skolgårdarna har blivit särskilt viktiga platser. Att beröva barnen en god utemiljö är okunnigt. Särskilt missgynnas de redan utsatta barnen. 

Region Skånes Arkitekturpris tilldelades år 2014 Råå förskola. I år är Råå förskola nominerad till Kasper Salin-priset. Vi ser en byggnad utformad med stor inlevelse, intuition och ambition, som absolut och i högsta grad är värd sitt pris. Men vad hände med helheten?

Oavsett hur väl utformad och hopkommen (eller gestaltad?) en byggnad än är, så är den byggda miljön för de barn och vuxna som vistas där dagligen inte bra om inte också utemiljön för dem är formad med hög kunskap och ambition. I en förskola är de inre och yttre miljöerna är helt oupplösliga.

Annons
Annons

Råå förskola. Fasad mot gångväg. Foto: Ann-Sofi Högborg

Råås förskola har en påtagligt påver utemiljö. Den så avgörande gröna vildare delen, det vill säga förutsättningar för en bra och utvecklande utomhuslek, saknas. Det drabbar barnen och det drabbar personalen. Det riskerar också att få långtgående konsekvenser.

Det är ett privilegium att vara delaktiga i att forma vår framtida livsmiljö. Vi har därmed också ett ansvar för att utforma den fullvärdig, hälsosam och hållbar.

Arkitekturpriser är ett sätt att peka på kvalitet. De blir därmed styrande för kårens utveckling framåt.

Arkitektur består alltid av byggnad och plats, har alltid gjort, vi vill se den uttrycka stolthet, ansvar, omsorg, omtanke och respekt. Vi menar att byggd miljö som inte tillgodoser brukarens behov av goda och danade upplevelser inte bör premieras utan reflektion.

Annons
Annons

Author no image

Ann-Sofi Högborg och Maria Kylin Ledamöter av Akademin för landskapsarkitektur

Relaterade artiklar:

6 kommentarer

Om deras verksamhet är som många andras består den av för många barn och för få vuxna. Då är det förenat med säkerhetsrisk att ta sig ner till havet. Och byggnaden har vunnit pris, men hur är byggnaden invändigt anpassad till stora barngrupper?

Och den karga, sandiga marken med strandråg är typisk för strandmiljön skolan ligger på. Har artikelförfattarna verkligen varit på platsen?

August, med tanke på att författarna även har tagit bilderna är det ett rimligt antagande att de faktiskt har varit där.

Den gråa byggnaden med tegeltak såg ju hyffsad ut. Den där ”taggiga” vanskapelsen intill är däremot fruktansvärd…

Hav och lång sandstrand ligger några meter utanför det vackra huset. Vad mer behövs?

Det behövs en förskolegård.
”Gård” är något kringgärdat. Förskolebarnens utemiljö är synnerligen kringgärdad. Kvaliteter utanför stängslet kan tyvärr inte räknas hem i det projektet. De är inte tillgängliga. Och även om de vore: Förtjänar inte det vackra huset att landa i en omgivning som gör det rättvisa? Rent arkitektoniskt duger det inte längre att erbjuda ett hus utan omgivning (eller enbart en generell sådan). Huset ingår i landskapet och det är landskapet som är varje människas vardagsupplevelse. Utom kanske just förskolebarnen, som liksom djuren på Skansen är hänvisade till en inhägnad…
Tack för er artikel, Ann-Sofi och Maria!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel