Debatt

”Arkitekter är inte oskyldiga offer”

29 april 2015

Att arkitekten byts ut måste ses som ett rationellt beslut från byggherresidan, menar Yves Chantereau.

Annons
Annons

Artikeln om arkitektbyten i Arkitekten nr 2/2015 rörde upp djupa känslor hos många arkitekter. En intensiv debatt uppstod i sociala medier där det bland annat ställdes krav på att arkitektorganisationerna ska arbeta för att motverka detta ”bedrövliga” beteende, helst genom någon form av reglering.

Två kärnfrågor går att vaska fram:

  •  Kan organisationer som Sveriges Arkitekter eller Svenska Teknik & Designföretagen göra något åt saken? Varför uppfattas det som att byte av arkitekt blir allt vanligare, och vad kan arkitekten göra?
  • Jag anser inte att organisationer kan göra så mycket. Även om frågan är viktig och varit ämne för en hel del reflektioner och agerande, tror jag att både SA och STD-företagen har en strategi mot detta genom att försöka höja affärsmedvetenhet hos arkitekter och arkitektföretag, mer kan de inte göra.

På den andra frågan måste tyvärr svaret bli att mekanismen bakom arkitektbyten har beskrivits många gånger, inte minst genom Kristina Granges utmärkta avhandling ”Om vikten av att upprätta ett kollektivt självförtroende” (CTH 2005). Branschdiskussioner återkommer också ofta till konstaterandet om ”en ökad snuttifiering av processen”.

Annons
Annons

Arkitekterna inte är oskyldiga offer i en ond process – och bör inte heller betrakta sig som sådana. Att arkitekten byts ut måste ses som ett rationellt beslut från byggherresidan där det, vid sidan av rent ekonomiska överväganden, också kan finnas motiv som handlar om förtroende för sina ursprungliga arkitekters tjänster. För varför skulle kunderna byta ut någon de har förtroende för, om de inte förväntade sig en processförbättring genom bytet?

Frågan om förtroende och värdeskapande process måste hanteras av ursprungsarkitekten tidigt i uppdraget, eller kanske allra helst innan: Varje arkitektföretag måste definiera vilka typ av uppdrag man vill åta sig, vilken relation man vill ha till sin kund och vilken position man önskar sig i projekthierarkin. Arkitektens position i projektet förtjänas genom ett professionellt agerande. Insikt om grundläggande affärsstrategi med konsekvent agerande utifrån detta bör hjälpa arkitekten att agera på ett framgångsrikt sätt på en marknad som är öppen och som därmed också erbjuder möjligheter att agera, och då inte bli ”offer” för en ond omvärld.

Arkitekten ska vara den som framgångsrikt och lönsamt leder projektet fram till invigning och lyckat resultat. Läs Daniel Markströms utmärkta inlägg om det i Arkitekten nr 3/2015.

Author no image

Yves Chantereau Arkitekt. Delägare och verksam på Equator

Gå till nästa artikel