Vems namn ska stå på projektet? Så resonerar kontoren – och så säger lagen

Som anställd har du rätt att bli namngiven när verket där du haft avgörande inflytande över gestaltningen presenteras. Men allt hänger på vad som är ”god sed” enligt branschen. Och hur rimmar egentligen begreppet upphovsman med det goda lagarbetet?

Nyheter

Arkitektkontoret What! signerar alla sina projekt som grupp, med företagsnamnet. Bild: Emelie Asplund

– Vårt kontor har tagit ställning. Vi vill alltid synas som grupp och signerar våra byggnader som grupp.

Det säger Jannika Wirstad som är med och driver What! arkitektur i Göteborg. Hon ifrågasätter när en eller ett fåtal personer ska pekas ut som arkitekt för projekten, eftersom hon inte tycker att det stämmer med verkligheten.

När What! arkitektur jobbar går det inte att säga vilket streck eller vilken volymstudie som är den mest avgörande. Med på bilden är Ellen Siesjö, Martin Karlsson, Fredrika Georgson, Oskar Strand, Jannika Wirstad, Peter Hulting, Camilla Vässmar, Malin Fransson och Anna Risenfors. Bild: Emelie Asplund

– Arkitekturprojekt är komplexa och man kan aldrig säga vem som varit viktigast. Det är samarbetet som är viktigt och det fungerar sämre om det blir någon slags prestige om vem som dragit vilket streck, säger Jannika Wirstad.

Resonemanget innebär att kontoret bara anger kontorsnamnet och att det är det som syns när byggherren presenterar projektet eller när det blir publicerat i till exempel en tidskrift.

Men detta går stick i stäv med definitionen av upphovsman i upphovsrättslagen. Upphovsman måste nämligen vara en eller flera fysiska personer. En juridisk person, som ett företag är, duger alltså inte. Skälet är att det krävs en intellektuell prestation för att åstadkomma ett upphovsrättsligt skyddat verk.

Rita Georgiadis, förbundsjurist. Bild: Peter Phillips

– Det är fullt möjligt att flera personer tillsammans kan åstadkomma ett skyddat verk men företaget i sig har ingen tanke- eller skapandeförmåga, förklarar Rita Georgiadis, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter.

Enligt lagen är upphovsman endast den eller de personer som haft det avgörande inflytandet över verkets form, gestaltning och karaktär.

– Det behöver alltså nödvändigtvis inte vara den som är ansvarig arkitekt för projektet som ska namnges som upphovsman, säger Rita Georgiadis.

Rätten att bli namngiven som upphovsman när ett verk publiceras eller på annat sätt offentliggörs är en del av den så kallade ideella upphovsrätten. Men rätten att få kredd för sin insats och bli namngiven hänger även på vad som är ”god sed” inom branschen. What! arkitektur är inte ensamma om att helst bara ange kontorsnamnet och detta tillvägagångsätt har fått genomslag. Sanna Wolk är professor i immaterialrätt vid Uppsala universitet samt immaterialrättschef på Cirio advokatbyrå och hennes uppfattning är att tillvägagångssättet, som hon kallar branding, är det vanliga.

– Inom arkitektbranschen verkar de flesta ange företagsnamnet och på så vis blir det branschpraxis. Och ingen klagar eftersom de flesta är anställda. ”God sed” blir då att inte namnge upphovsman, säger Sanna Wolk.

Sanna Wolk, professor. Bild: Henrik Halvarsson

Sveriges Arkitekter har dock länge drivit linjen att ”god sed” är att ange en eller flera fysiska personer som upphovsman. Förutom att det står så i lagen, hänger det ihop med förbundets etiska regler som säger att man som arkitekt ska märka sitt arbete med uppgift om upphovsmän och att man ska kontakta och namnge ursprungsarkitekten om man arbetar vidare på någon annans verk. Det hänger även ihop med vad som står i arkitekt- och teknikkonsultbranschens standardavtal ABK 09, att beställaren ska namnge konsulten när uppdragsresultatet eller objektet presenteras. För att så ska kunna ske måste arkitektkontoret tala om vilka som ska namnges, det vill säga vilka som är upphovsmän.

– Det är dumt att inte ange upphovsman och att bara namnge kontoret är juridiskt sett fel. Om det inte finns någon eller några som haft avgörande inflytande i projektet får man namnge alla i gruppen, trots att det kan bli en ganska lång lista. Än så länge är lagen gammalmodig och det finns inget enklare svar, säger Rita Georgiadis på Sveriges Arkitekter.

Och att lagen skulle ändras verkar inte troligt. Om man hävdar att det som kontorets medarbetare skapar har konstnärlig verkshöjd, får man alltså tugga i sig att det bara är fysiska personer som rent juridiskt kan vara upphovsmän.

– Inget kommer att ändras i upphovsrättslagen. Den täcker så många olika fält, från enskilda konstnärer till databaskreatörer, och anpassas därför efter vad som är praxis, ”god sed” i respektive bransch, säger professor Sanna Wolk.

Hur resonerar ni när ni ska utse vem eller vilka som är upphovsman till era projekt?

Foto: Petter Berg

Gert Wingårdh, Wingårdhs:

– Jag tycker att det är svårt. Arkitektur är nästan alltid ett grupparbete och alla som arbetar med ett projekt är upphovsmän. Men det blir opraktiskt att ange 40 personer.

– Det faller på sin orimlighet att jag skulle vara ensam upphovsman till allt vi gör, men jag har ett finger med och driver kontorets arkitektur i min riktning. Och ibland är valet mellan många olika bra förslag den mest kreativa handlingen.

– Man kan säga att jag tar åt mig äran och anger mig själv som upphovsman till allt eftersom lagen kräver det. För att ändå signalera att det är fler människor med i bilden har jag valt att för varje projekt ange ytterligare en person som varit viktig – media har svårt att ta till sig fler än två namn. Självklart kan det bli diskussion om vem som får stå med men det är lättare att krympa än att börja göra listan lång. Då måste man dra en gräns någonstans och den gränsen finns inte riktigt. Det är ett dilemma.

– Upphovsman känns som ett föråldrat begrepp. För arkitektbranschen borde det ligga på företaget och inte på en enskild individ. Asplund hade säkert också medarbetare som hade inflytande men till skillnad från då finns i dag en kulturell kontext där man tycker att alla bidrar.

Foto: Peo Olsson

Per Andersson, Sydväst arkitektur och landskap:

– Vi har diskuterat frågan mycket, särskilt i samband med prisnomineringar då vi fått formulär där vi ska fylla i upphovsman. Då har vi gått på pumpen, det går inte att särskilja någon eller några få, det är kollektivet som tagit fram det vi skapat. Projekten kommer ju ur den kunskap vi jobbat upp tillsammans under flera år.

– Vi har lyckats få igenom att bara skriva vårt företagsnamn, även om det inte är korrekt rent juridiskt. Det kan vara ett problem att inte en juridisk person kan vara upphovsman, det speglar dåligt hur vi jobbar. För oss handlar det mindre och mindre om individen och mer och mer om gruppen. Att vi inte lyfter fram någon enskild upphovsman premierar också att vi jobbar ihop. Vi är vi. Ingen nämnd ingen glömd. Jag tror ingen tänker att det är negativt att de inte får sitt namn på projekten, i stället tänker man ja, jag får också vara med!

Foto: Joel Nilsson

Emma Jonsteg, Utopia arkitekter:

– Vi tillämpar ett kollektivt arbetssätt och anger därför, i alla fall då det är möjligt, Utopia arkitekter som upphovsman. Det skapar en delaktighet och stolthet genom att du får en underskrift på att du som medarbetare bidragit till alla projekt som lämnar kontoret. Det känns både självklart och enkelt för oss. Att göra på ett annat sätt vore att förminska värdet av de många insatserna under arbetet som görs av individer som inte ingår i kärnarbetsgruppen för respektive projekt.

– När det gäller stämplade handlingar är det en annan sak, där måste vi namnge individer. Men då har det inte med upphovsrätt att göra utan rollen som ansvarig arkitekt.

Foto: Tomas Bergman

Peter Häggmark, MAF arkitektkontor:

– Vi försöker att inte bygga personkulter. Det är MAF arkitektkontor vi framhåller. Men när vi presenterar uppdragen till exempel på vår hemsida talar vi om vem som är ansvarig arkitekt, uppdragsansvarig och medverkande. Eftersom vi har tydliga roller i varje uppdrag blir det tydligt vems namn som står var. För det mesta handlar det om tre till fyra personer men i större uppdrag kan det bli tio. Har man varit med och gjort en insats så blir man synliggjord.

– Det handlar också om i vilket skede uppdraget presenteras. En tidig skiss eller presentation är det ofta bara en eller två personer som ligger bakom.

– I en tid där det blir allt vanligare att beställarna byter arkitekt mellan ett uppdrags olika faser är det för övrigt viktigt att vi i branschen är noga med att synliggöra vem som är ursprungsarkitekt. För vår del har vi nu infört detta som en punkt i våra egenkontrollplaner.

Foto: Regina Carlén

Gisela Carlén, White arkitekter:

– Om vi blir tvingade att ange en upphovsman blir det ansvarig arkitekt. Men hos oss har ansvarig arkitekt och uppdragsledare ett delat ansvar så då vill vi nämna båda. Men helst vill vi lyfta hela teamet. Uppdragen i dag är ofta komplexa och det är många som har varit med och påverkat gestaltningen. Till exempel listar vi tolv personer när vi presenterar Carlanderska sjukhuset på vår hemsida.

– Självklart anger vi också kontoret, alla projekt är Whites projekt. Men när det kommer till vem som formgivit och vilka som jobbat i projekten så ska de få synas med sina namn.

– Upphovsrätt är viktigt och Sveriges Arkitekters etiska regler gäller för alla på kontoret. Men det är svårt att driva frågan och hävda vår rätt att bli namngivna när avstegen från standardavtalet ABK 09 accelererar. Det är i dag extremt vanligt att kunden vill ha total äganderätt till slutresultatet. Det kan innebära att vi inte ens kan berätta att det är vi som ritat – och då försvinner ju hela frågan om vem som ska namnges. Hela branschen måste bli bättre på att inte bara tyst skriva på dessa avtal.

Fakta upphovsrätt

Detta är upphovsrätt:

Om verket är originellt (unikt) har upphovsmannen upphovsrätt för sitt verk. Det krävs ingen registrering eller liknande för att det upphovsrättsliga skyddet ska gälla.
Upphovsrätten består av två huvuddelar: den ideella delen och den ekonomiska delen.
Den ideella upphovsrätten innebär främst att upphovsmannen har rätt att bli namngiven som upphovsman när verket framförs eller används. Den ideella rätten behålls alltid av upphovsmannen, den kan alltså inte överlåtas.
Den ekonomiska rätten är upphovsmannens exklusiva rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. Den ekonomiska rätten kan överlåtas/säljas. Som anställd på ett arkitektkontor har du genom själva anställningen överlåtit den ekonomiska rätten till företaget, om ingen annan överenskommelse skett.

Det finns tre punkter om upphovsrätt i Sveriges Arkitekters etiska regler:

Arkitekten ska märka sitt arbetsresultat med uppgift om upphovsmän och i övrigt aktivt hävda och bevaka sin upphovsrätt.
Arkitekten ska respektera upphovsrätt och andra immateriella rättigheter. Arkitekt som erbjuds att fullfölja, utveckla eller förändra annan arkitekts verk ska före åtagande personligen underrätta denne.
Arkitekt som bearbetat annans verk ska namnge ursprunglig upphovsman när handlingar som beskriver verket presenteras.

Den ideella och ekonomiska upphovsrätten tas upp i arkitektbranschens standardavtal ABK 09:

I ABK står att ”beställaren skall namnge konsulten då uppdragsresultatet eller objektet presenteras”.
ABK 09 säger också att ”beställaren har, om inte annat avtalats, rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat endast för det med uppdraget avsedda ändamålet.”