Nobel-paviljong av Tatjana Rebic, anpassad för Kiruna.
Arkitektbedriftene, Norges bransch- och arbetsgivarorganisation, utlyste tävlingen Architectura Synthetica där deltagarna uppmanades att utforska framtidens designprocesser med AI som huvudverktyg.
Arkitekten Tatjana Rebic, till vardags verksam i Sverige, blev en av tre utvalda tävlande som fick presentera sitt projekt vid Arkitektbedriftenes AI-konferens i Oslo i början av februari. Hon kallar sitt projekt Nobel Pavilion.
– Uppgiften var att utveckla koncept för en paviljong med hjälp av AI och redovisa sin process. Det var såklart debatten kring nya Nobel Center som var inspiration till mitt bidrag, säger hon till Arkitekten.
Det var såklart debatten kring nya Nobel Center som var inspiration till mitt bidrag.
Hennes förslag är en paviljong som kan placeras var som helst i världen, byggd med lokala, hållbara material och anpassad för det lokala klimatet. I hennes presentation visar hon paviljongen anpassad för olika platser, i norra Sverige, Egypten respektive Japan.
Illustration ur Tatjana Rebics förslag med en Nobelpaviljong anpassad till olika platser.
I uppgiften ingick också att dokumentera processen och förklara och reflektera över hur AI påverkar kreativitet och professionella beslut.
En av slutsatserna Tatjana Rebics drar är att ”dagens AI-verktyg är starkast för visualisering i tidiga skeden och svagast när det gäller att producera tillförlitliga, reviderbara arkitekturmodeller”.
– Jag ville undersöka hur AI kan användas i tidiga skeden för att stärka arkitekten och arkitekturen, inte bara göra processen mer effektiv. AI användes för att pröva och utveckla gestaltningskoncept, medan arkitekten fortsatt bär ansvar för idén, kriterierna, värdena och besluten. AI är ett verktyg, men arkitekturen förblir en mänsklig uppgift, säger Tatjana Rebic.
