Vägrar bli en grinig gubbe

Christer Larsson har nått pensionsåldern och gör sina sista månader som stadsbyggnadsdirektör i Malmö. Bakom sig har han en lång karriär med jätteprojekt som Bo01, Malmökommissionen och propositionen Politik för gestaltad livsmiljö.

Men trots möjligheten att ta det lugnare – med hus i Andalusien och intressen som fotografi och akvarellmålning – så hägrar nya arkitekturuppdrag.

– Jag är inte lagd åt att varva ned. Nu har jag ett uppdrag med så många otroligt spännande saker som vi ska landa och då kör jag färdigt det – ända in i kaklet.

Christer Larsson gör sina sista offentliga framträdanden som stadsbyggnadsdirektör under politikerveckan i Almedalen, innan han lämnar över taktpinnen till Marcus Horning som kommer från samma roll fast i Lund. Christer Larsson fortsätter därefter året ut i olika roller på stadsbyggnadskontoret i Malmö.

– Sedan packar jag ihop och ser hur mina kunskaper bäst kan komma till användning på annat håll.

Vid sidan av jobbet för Malmö stad har han styrelseuppdrag i Nordic city network, hedersledamot i Academy of urbanism och sitter i Arkdes insynsråd.

Christer Larsson är även adjungerad professor vid LTH och har redan börjat titta på hur kunskaperna från arbetet med Gestaltad livsmiljö kan komma till användning i utformningen av landets arkitektutbildningar. En annan konsekvens av propositionen var att Form/Design Center blev ett regionalt center för livsmiljöfrågor, vilket han är fortsatt engagerad i.

– Jag ser mig lite som en präst. Jag tror så starkt på kraften i arkitektur och stadsbyggnad och vad det kan göra för människor. Jag tror att vi arkitekter är ett underutnyttjat verktyg, så ska jag verka för någonting framöver så är det att stärka fältet på olika sätt. Att stärka arkitektens position i sitt utövande. Det finns så många andra som inkräktar och gör anspråk på det utrymmet.

Men Christer Larsson har satt ett bäst före-datum på sig själv:

– Jag har lovat mig själv att aldrig bli en grinig gammal gubbe som sitter och gnäller om att det var bättre förr, för då är det dags att lägga av.