Nyheter

Vägledning om platsers utformning kan ge mer välmående invånare

12 februari 2021

I en ny skrift från nätverket Healthy Cities betonas hur vårt välmående till stor del beror på hur våra bostadsområden har utformats. I skriften används särskilt begreppet tillit.
– Vi kan inte tvinga människor att umgås, men arkitekturen ska inte omöjliggöra möten, säger Marianne Dock, redaktör för Tillitsfrämjande stadsplanering.

Annons
Foto Lars Jansson

Marianne Dock arbetar genom nätverket för Healthy Cities inom WHO med frågan hur planering och arkitektur påverkar vårt välmående.

Det var ett möte med en folkhälsovetare i Helsingborg 2001 som var den första ögonöppnaren för arkitekten Marianne Dock om hur stor betydelse vår fysiska och sociala miljö har för de val som påverkar hälsan.

– En insikt var att vi behöver undvika att bygga segregerade miljöer av folkhälsoskäl. De möten vi har i vardagen ger ökad tolerans mellan olika grupperingar. Vi vet också att ensamhet och isolering påverkar hälsa och välmående så därför ska vi inte bygga in social isolering i våra stadsmiljöer, säger Marianne Dock.

Hon har sedan dess jobbat med frågorna i Helsingborgs kommun och på Malmös stadsbyggnadskontor. Båda städerna är med i det nationella nätverket för Healthy Cities inom Världshälsoorganisationen, WHO. Där möts politiker, arkitekter och specialister runt sina knäckfrågor, bland annat i arbetsgruppen Hälsosam samhällsplanering.

Annons

– Vi diskuterar vad arkitektur och stadsplanering kan göra för att skapa välmående i de områden vi planerar.

Innan Marianne Dock gick i pension i somras la hon sista handen som redaktör vid skriften Tillitsfrämjande stadsplanering.

– Skriften betonar hur ett bostadsområde kan utformas för att underlätta tillit och tolerans mellan människor och vad det betyder för välmående och hälsa.

Smörkajen i Malmö planeras för att uppmuntra till möten, även mellan människor som inte bor i området. Visionsbild. Illustration: SWMS arkitekter/Esencial

En utmaning är att det saknas verktyg för att mäta en kvalitet som tillitsgrad. I Malmö har stadsbyggnadskontoret använt sig av ett mått på rekommenderad gårdsyta per bostadsarea som de hämtat från forskare. Efter arbetet med Kommission för ett socialt hållbart Malmö används också en social konsekvensbedömning, SKB, som bland annat lett till att exploateringstalet i ett kvarter på Smörkajen sänktes.

– Vi kan alltid försöka förklara vilka konsekvenserna det har att till exempel inte ha tillräckligt med gemensamma ytor inom ett bostadsområde, säger Marianne Dock.

Annons

Med skriften hoppas hon att arkitekter kan få argument för vikten av de närmiljöer där människor kan mötas.

– Jag tycker att det har slarvats mycket med både utomhusytor och gemensamma ytor inomhus. Ökande byggkostnader har lett till att gemensamma ytor som rymliga trapphallar, gemensamhetslokaler och bostadsgårdar fått stryka på foten. Vi kan inte tvinga människor att umgås, men arkitekturen och planeringen ska inte heller omöjliggöra möten.

Läs skriften Tillitsfrämjande stadsplanering under ”dokument” på Healthy Cities. 

Nina Gunne

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel