Vad döljer sig bakom regeringens ”Attraktiva platser”?

Sveriges officiella arkitektur- och designpolitik antogs av riksdagen 2018 och heter Gestaltad livsmiljö. Det har spekulerats i att Tidöregeringen skulle ta fram en ny politik, vilket de inte gjort.

Men förra veckan överräckte regeringen en skrivelse till riksdagen med namnet ”Attraktiva platser”. Den ersätter därmed inte Gestaltad livsmiljö – för det krävs en proposition – utan blir snarare ett tillägg.

Fokus för politiken ska bland annat vara att främja fler röster och ”ett delat ansvar”, enligt skrivelsen. Regeringen vill arbeta för ”attraktiva” miljöer och lyfta fram äldre bebyggelse och kulturarv. Dessutom hoppas de stärka den ”kreativa kärnan” och de samhällsvärden som kan skapas inom området.

Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, är positiv till stora delar.

– Det är den fjärde regeringen som bygger vidare på Gestaltad livsmiljö-politiken. Det är viktigt med den kontinuiteten och förståelsen för arkitekturens roll i samhällsbyggandet, och att de lyfter fram arkitekternas roll.

Men förbundsdirektören önskar att arkitektens roll kunde stärkas, och efterfrågar handfasta verktyg för att nå arkitekturmålen.

Ett av målen i Gestaltad livsmiljö är att ”hållbarhet och kvalitet inte (ska) underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden”. Enligt vissa experter är det just det som har hänt inom framför allt bostadsbyggandet de senaste 10-20 åren.

– Regeringen har fattat en rad beslut som enligt oss motverkar det de vill uppnå. Till exempel ambitionssäkningarna i regelverken, allt från BBR till plan- och bygglag och bygglovsbefrielser, säger Tobias Olsson.

Arkdes sammanslagning med Moderna museet och Statens konstråd berörs i skrivelsen. Enligt regeringen ska myndighetens nya centrum för arkitektur, form, design och offentlig konst vara en ”nationell mötesplats” som ska bidra till att arkitekturmålen uppnås.

Arkdes hade tidigare uppdraget att utvärdera arkitekturpolitiken, men förlorade det efter kritik från Statskontoret. I ”Attraktiva platser” slår regeringen fast att en uppföljning ska ske vart fjärde år, vid slutet av en mandatperiod – eventuellt som en utredning eller ett regeringsuppdrag.

Någon sådan utvärdering blir det dock inte före valet, enligt kulturminister Parisa Liljestrands presstalesperson Harald Eiken.

”Skrivelsen läggs ju nu så det är ju först nästa mandatperiod det är aktuellt”, skriver han i ett sms.

Arkitekten har bett om en intervju med kulturminister Parisa Liljestrand, som avböjt. I stället har hon skickat skriftliga svar.

”Det viktigaste är att vi nu tar det engagemang och den kunskap som finns ute i näringslivet, i civilsamhället och hos medborgarna på större allvar. Att vi ser hur allas upplevelser av skönhet och tillhörighet leder till en känsla av ansvar för platsen”, skriver hon.

Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson efterfrågar mer skarpa verktyg för att uppnå målen – till exempel anser han att lättnaderna i bygglov motverkar dem – hur ser du på det?

”Det är en ytterst en fråga som ligger på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det kan dock sägas att om det nya regelverket för bygglov innebär att fler byggåtgärder undantas från förprövning, betyder det inte att de inte kan bli föremål för prövning i efterhand eller omfattas av generella krav på god gestaltning”, skriver kulturministern.