Nyheter

Uppdrag: Arkitektur på export

15 maj 2017 - Av Annica Ögren

Trots att ersättningen för arkitekttjänster i Estland bara är en tredjedel av den svenska, väljer arkitektföretagen Mareld och Bornstein Lyckefors att gemensamt satsa österut. En resa till Dagö blir första steget i att rusta upp öns blivande centralort: Kärdla.

Annons
Annons

Efter en och en halvtimmes färd på turkost Östersjöhav är Martin Allik, Oskar Ivarsson och Andreas Lyckefors framme vid Dagö färjeläger.

Foto Annica Ögren

Östersjön glittrar turkost i den milda vårsolen när färjan lägger till i hamnen. Dagö är en av de två öar längs med Estlands västra kust där svenskar etablerade sig redan under 1500-talet, i vad som av öborna brukar betecknas som ”den goda svenska tiden”. Den svenska makten förde med sig betydande framsteg för landet och djupa band skapades där många än i dag lever kvar. Dessutom har många av landets kustnära orter som vetter mot Sverige, där svenskar ofta bosatte sig, än i dag svenska namn vid sidan av de estniska.

En timmes bilfärd till huvudorten Kärdla – vars namn kommer från svenska Kärrdal – minns landskapsarkitekten Martin Allik tillbaka till barndomen på ön, som han beskriver som en sommarort. Så här års, på vårens kant, ligger de flesta gator och torg fortfarande tomma bland de höga tallarna och det av kalk formade låglandet.

Dagö består i dag av fem kommuner som inför Estlands 100-årsfirande av självständigheten nästa år kommer att uppgå i en enda kommun. Kärdla planeras bli centralorten.

– Kärdla behöver verkligen rustas upp och förtätas, bli en del av identiteten hos befolkningen här på ön och en plats för interaktion, säger Martin Allik som jobbar på Mareld tillsammans med grundaren Oskar Ivarsson, som också sitter med i bilen.

Bornstein Lyckefors förslag på saluhallen som är tänkt att ligga mitt på det nya torget.

Bornstein Lyckefors förslag på saluhall är tänkt att ligga mitt på det nya torget.

Mareld är ett renodlat landskapsarkitektkontor med elva arkitekter, baserat i Göteborg. Under senare år har kontoret vunnit ett antal arkitekttävlingar och är bland annat aktuella i Jubileumsparken i Göteborg, Sege Park Malmö samt Kragerö Kirkeplass i Norge. Men nu, denna blåsiga dag i början av maj är det Dagö och Estland som gäller.

Under 2015 anordnade Estland arkitekttävlingar om stadsförnyelse för landets samtliga femton län. Mareld skickade in ett bidrag tillsammans med Bornstein Lyckefors, också från Göteborg, och vann tävlingen om Dagö. Andreas Lyckefors är därför den tredje personen i bilen som just rullat av färjan.  Han driver Bornstein Lyckefors  tillsammans med två andra och totalt är de femton arkitekter som jobbar med publika byggnader och inredningar. Många av projekten återfinns på den svenska landsbygden och inkluderar bland annat museet och kulturhuset Torsby Finnskogscentrum som belönats med Internationella Arkitektur-utmärkelsen WAN awards, samt parkpaviljongen till Boulebar i Rålambshovsparken i Stockholm.

Nu är det dags att tillsammans ta de första stegen i att förverkliga de vinnande skisserna från fjolårets tävling. Under två intensiva dagar ska de tre arkitekterna genomföra dialogprocesser med öns studenter, allmänhet och kommun.

I hö gkonjunktur kan uppdragen bli så många att arkitektföretagen tvingas tacka nej till vissa projekt. Men samtidigt finns alltid tankarna på hur man bäst förbereder sig för en kommande lågkonjunktur och en metod kan vara att söka uppdrag utanför Sveriges gränser.

Estland är en snabbväxande ekonomi och har på senare tid lyfts fram som ett land med betydande potential, i klass med tillväxtländer som Vietnam, Indien och Singapore. Så trots att ersättningen för arkitekttjänster i Estland bara är en tredjedel av den svenska, menar arkitekterna i bilen att det finns starka skäl till att de väljer att ändå satsa på just det här uppdraget. Men de säger också att projektet på Dagö inte enbart är en fråga om pengar, det viktigaste är att bygga upp en erfarenhetsbank.

– För oss handlar det om att utvecklas som tänkande arkitekter. Vi vill utmana oss själva och vårt sätt att skapa arkitektur. Olika platser och kulturer framkallar olika typer av arkitekturuttryck och för oss är det viktigt att det finns en levande diskussion på kontoret. Att vistas utomlands och tvingas tänka kritiskt berikar i längden vårt sätt att arbeta med projekt på hemmaplan också, säger Andreas Lyckefors och tillägger att han upplever att den svenska byggmarknaden ofta är konservativ och många gånger styrd av byggherrar och andra intressen än långvariga arkitektoniska värden.

– Vi vet att arkitektur är värdeskapande på kort och lång sikt, både i avkastning och i det arv vi lämnar efter oss. Så sökandet efter andra marknader handlar också om att hitta sammanhang där vår kompetens är högt värderad, fortsätter han.

IMG_4867

De blåsiga parkeringsytorna i Kärdlas centrum planeras ge plats åt ett torg med planteringar. Foto: Annica Ögren

Enligt de tre arkitekterna är öppna tävlingar som den i Estland alldeles för sällsynta i Sverige. För ”småföretag” – så som Mareld och Bornstein Lyckefors beskriver sig själva – innebär tävlingar som dessa en viktig och betydelsefull chans att visa framfötterna i en bransch där jättarna på marknaden annars ofta tar upp stor del av utrymmet.

– I Estland är de mest kända arkitekterna under 45 år, och det är till stor del på grund av att de deltagit i en mängd tävlingar där de kunnat visa vad de går för. Men det är också viktigt för oss att testa nya saker där vi har mycket att bidra med. I Estland är landskapsarkitektyrket inte alls  lika utvecklat som i Sverige. Det behövs ett lyft med kunskap utifrån och där kan vi fylla en bra funktion, säger Martin Allik.

Med sin estniska bakgrund har han spelat en nyckelroll genom processen eftersom han både har kunskap om ön, samt är den person som fritt kan kommunicera med öborna på deras modersmål.

Hiiumaa gümnaasium är öns enda gymnasium. Den höga och vita byggnadsvolymen, i kombination med blanka fönster i solens sken, gör att gymnasiet sticker ut i lilla Kärdla med sina drygt 3 000 invånare. Sakta men säkert håller orten på att förnyas och förtätas. Resterande bebyggelse består av låga trähus i blekta pastellfärger, ståendes som fallna från himlen, med majoriteten i renoveringsbehov. Sovjettiden tar sig uttryck i många av stadens byggnader.

– Det är viktigt att lära känna både platsen och människorna inför ett projekt. Det är en destinationsutveckling där vi, genom arkitektur, kan förändra synen på det framtida Kärdla, säger Oskar Ivarsson.

Andreas Lyckefors berättar att det ofta kan vara svårt att konkurrera med lokala arkitekter i avtal om projektering. Att det både handlar om att lokala arkitektkontor kan vara billigare och har en annan lokalkännedom. Svenska eller andra internationella arkitekter kan istället visa sig starka och konkurrera med den lokala marknaden är när det kommer till bärande ideér och skapandet av projekten.

– Och det är just den som är vår expertis. Att komma med ett utifrånperspektiv och snabbt filtrera ut essensen ur en plats för att sedan omsätta det i ett arkitekturprojekt. Vi kan se värdet i något som lokalbefolkningen inte upplever men som gör en plats unik, säger han.

 

IMG_4448

Martin Allik presenterar arkitekternas skisser på estniska för elever och lärare på Hiiuu gymnasium. Foto: Annica Ögren

I föreläsningssalen har en brokig skara elever och lärare samlats för att vara en del av dagens workshop. De ska få titta på Mareld och Bornstein Lyckefors vinnande tävlingsförslag, ett torg mitt i centrala Kärdla, och utifrån dem komma med egna förslag och synpunkter.

Mareld står för torgytorna och gestaltningen i stort medan Bornstein Lyckefors har ritat saluhallen på torgets mitt, som i dag präglas av en ödslig parkeringsplats.

För Oskar Ivarsson, Martin Allik och Andreas Lyckefors handlar workshopen om att skapa interaktion och försöka hitta den sanna Kärdla-identiteten, allt för att torget ska kunna bli så bra som möjligt i slutändan.

–Projektet har visat sig mer vara ett sammansvetsande samhällsbyggnadsprojekt än ett arkitekturprojekt. Det viktigaste för projektets framgång och vårt arbete nu är inte att driva igenom en specifik design. Vi måste hitta kärnan i identiteten hos folket och bygga från det. Vi vill ju ge något med hjärta till folket, en plats där de kan känna att ”detta är vårat”, något de kan vara stolta över, säger Andreas Lyckefors.

Även om de flesta personer i salen pratar engelska är kommunikationen med eleverna och lärarna central för att kunna förstå hur de tänker och resonerar. Martin Allik, vars modersmål är estniska, fyller därför en helt avgörande funktion. Han tolkar simultant mellan arkitekter, elever och lärare för att få ett så bra samspel som möjligt.

– Utan Martin hade vi aldrig kunnat kommunicera på det här planet, det är en otrolig tillgång. Nu förstår vi mycket mer av vad folket faktiskt värdesätter och tycker är viktigt med torget, säger Oskar Ivarsson efter workshopen.

Senare under eftermiddagen förbereder arkitekterna ännu en workshop. Denna gång är det kommun och allmänhet som ska få säga sitt om projektet. I Kärdlas kulturhus samlas femton–tjugo personer som alla är nyfikna och kommer med mängder av förslag och synpunkter på arkitekternas skisser. Bland färgglada post it-lappar, estniska kakor, kaffe och juice workshoppar även några personer som representerar Hiiuu kommun. En av dem är kommunalrådet Reili Rand.

– Jag gillar idén som arkitekterna har skissat fram, men det finns också många åsikter att beakta. Identiteten här är inte densamma som i övriga Estland eftersom det här är en ö. Det är stora utmaningar som de står inför då det är en liten stad, där det med relativt små resurser ska ske en stor förändring, berättar Reili Rand.

IMG_4700

Att det är just svenska arkitekter som fått i uppdrag att rusta upp torget är enbart positiv respons, inklusive Reili Rand som är kommunalråd. ”Det är idén som räknas, inte vart man kommer från”, säger hon. Foto: Annica Ögren

Många åhörare på mötet uttrycker rädsla för hur det ska bli. Markägare och handlare som håller till kring torget är oroliga för sin framtida verksamhet och stigande priser, något som arkitekterna måste ta i beaktning i den kommande processen.

På morgonen innan avresan tillbaka mot Sverige dagen därpå träffar arkitekterna kommunen ytterligare en gång. För Kärdla kommun är situationen ny och ovan, jämfört med arkitektföretagen som jobbat internationellt tidigare. De träffas därför för att gå igenom skisserna en gång till och för att ge varandra råd inför den framtida processen. De kommer överens om att arkitekterna ska omarbeta planskisserna efter allmänhetens synpunkter, och att kommunen ska jobba för att förankra arkitekternas reviderade förslag hos allmänheten.

Det sista besöket innan avresan sker hos Business Sweden i den estniska huvudstaden Tallinn. Business Sweden har varit etablerade i Estland sedan början av 1990-talet och hjälper svenska företag att få förståelse för marknadsförhållanden och undersöka affärsmöjligheter i området runt Baltikum. Under ett möte med företagets representant Janar Sutt får arkitekterna rekommendationer till andra ester inom branschen.

– Om vi skulle få några affärsrelaterande eller juridiska problem kan det vara värdefullt för oss att ha etablerat en kontakt med Janar och Business Sweden. Det kan även vara ett bra sätt för oss att få kontakt med andra potentiella samarbetspartners. Det känns bra att ha någon som kan Sverige i Estland, säger Oskar Ivarsson.

Mot slutet av sommaren kommer direktflyg börja gå mellan Mareld och Bornstein Lyckefors hemstad Göteborg och Tallinn, vilket innebär att restiden förkortas avsevärt. De båda företagen har därför för avsikt att fortsätta scouta tävlingar i Tallinn och är nyfikna på alla rekommendationer och kontakter de kan få.

– Det har varit helt avgörande att den här resan faktiskt blev av. Hade vi vetat allt vi vet nu när vi skickade in bidraget till tävlingen, hade det förmodligen sett annorlunda ut, säger Andreas Lyckefors på färjan tillbaka mot fastlandet.

Author no image

Annica Ögren

Relaterade artiklar: