Ulla Bergström: ”Arkitekterna har inte hävdat sig tillräckligt”

Den 8 september lämnade Ulla Bergström jobbet som kontorschef på White arkitekter för två månader i karantän. I december tillträdde hon sin nya post som vd för Sweco architects. Ett halvår senare har hon kommit väl på plats, om än fortfarande hemifrån. Hemarbetet väntas pågå till åtminstone första september, men med 6 000 anställda på ett 50-tal kontor runt om i Sverige är återgången inget litet projekt för Sweco, skrattar Ulla Bergström.

Distansarbetet har gått över förväntan och likt många andra arbetsgivare förväntas Sweco behålla möjligheten att jobba hemifrån även efter pandemin.

– Produktiviteten har faktiskt gått upp. Men andra saker har blivit uppenbara under tiden som gått. Man tappar motivationen lite grann när man inte träffar sina kamrater, säger Ulla Bergström.

– Många jobbar väldigt, väldigt mycket. Så det är något vi pratar om med våra chefer – att vara uppmärksamma på vikten av att skilja arbete från fritid i hemarbetet.

Sweco architects har gått förhållandevis bra under pandemin. När flödet begränsades för kommersiella fastigheter har man stått starka inom vård- och samhällsfastigheter. Landskapsarkitekterna har nästan varit överbelastade enligt Ulla Bergström.

– Under covid-perioden har det varit väldigt jämn nivå. Det kanske har varit en marknad som sett lite annorlunda ut, men vi har inte drabbats under det här året sedan vi gick hem.

Så långt om pandemin. Nu blickar branschen liksom Sweco architects framåt. Ljusningen blir allt tydligare säger Ulla Bergström, som i juni beskriver känslan på marknaden som “väldigt positiv”.

– Vi ser att det som var på gång redan innan pandemin, klimatomställningen, digitalisering och annat, har påskyndats. Allt går mycket snabbare än vi trodde. Det gäller verkligen att man är med nu, att vara ute och förstå förändringarna och behoven, säger hon.

Vilka krav ställer det på er?

– Att förstå processerna. Många av arbetsuppgifterna eller utmaningarna är att vi måste jobba multidiciplinärt, vi behöver vara många olika kompetenser. Det är rätt komplexa saker vi jobbar med i projekten. Ett sätt att möta det är att använda hela Swecos kompetens.

Multidiciplinära samarbeten är något Ulla Bergström lyfte fram som viktigt redan inför det nya toppjobbet på Sweco architects. I en intervju med Arkitekten i höstas beskriver hon hur arkitektrollen är på väg att förändras i och med klimatomställningens utmaningar – och att arkitekterna måste liera sig med ingenjörerna. Den första tiden på vd-posten har också ägnats mycket åt att orientera sig inom jättekoncernens olika armar, och se hur de kan krokas samman.

– Det har varit en resa för mig också att förstå de här olika divisionerna inom Sweco, och hitta rätt kompetens. Men här ser jag en väldigt stark potential framåt, som vi kan erbjuda i samarbeten, säger hon.

Kan klimatfrågan som teknisk utmaning bli ingenjörernas fråga, snarare än arkitekternas?

– Det tror jag inte. Vi som är arkitekter är generalister och kan se helheter. Vi kan vara processledare, skapa bra beslutsunderlag medan ingenjörerna är mer inriktade på varje specifik fråga. Men det behövs mer en holistisk syn som jag tycker arkitekten står för väldigt mycket och där vi kan ta plats, kanske mer än vad vi gör idag.

Ulla Bergström pratar om ledarskap och om arkitektens roll som coach. Skrået måste våga axla rollen, inbringa modet att förstå var det gör nytta, säger hon.

– Vi ska stärka vår roll, det är något jag jobbar för väldigt mycket. Vi har mycket att bidra med, både inom komplexa stadsutvecklingsprojekt och stadsbyggnad, men också att förstå ekonomin i de här projekten. Så lite grann återta rollen som arkitekten har i Europa, att man har ett större helhetsansvar. Det är inte för sakens skull utan för att vi är kallade till det.

Har arkitekterna hävdat sig tillräckligt mycket?

– Nej, jag tycker inte det. Men jag ser mer och mer initiativ och vilja att göra det. Och vi har också en arkitekturpolitik nu, en riksarkitekt som du känner till. Så det finns förebilder som syns och hörs, som är med och påverkar. Det tycker jag är jätteviktigt, alla som kommer fram blir ett bra sätt att förstå.

Ulla Bergström beskriver det som en positiv utmaning att hävda arkitekturens plats i klimatomställningen. Hon framhåller Paris planerade omvandling av Champs Élysées från tungt trafikerat till grönt parkområde som ett exempel i framkant.

– Jag ser ett behov och en möjlighet som jag tycker både är utmanande och rolig. Att jobba med att vi ska bli koldioxidneutrala till 2030 till exempel. Vad innebär det? Hur formger vi det och hur upplever vi det så att det blir pedagogiskt och avläsbart? Både i själva byggnaderna och själva staden och stadsutvecklingen.

– Det är saker vi ska lösa nu som vi aldrig har löst tidigare, som det inte finns ett givet svar på. Så här finns det verkligen en möjlighet att utforska hur vi ska gestalta de här lösningarna, säger hon.

Här måste livskvaliteten få ta större plats, hävdar Ulla Bergström, något som blivit än tydligare under pandemin.

– Vi ser att vi får en annan livskvalitet, att vi är närmare våra barn, vi slipper pendla. Vi har närmare till affären. Att bygga på det, på det lokala, det tror jag på.

– Det är ju något som går stick i stäv med modernismen, som jag är utbildad i. Att tillgängligheten är viktigast och att renodla trafikens framkomlighet. Men jag tror vi måste tänka om, att det är efter människan vi ska planera. Det är en stor förändring, en riktigt stor förändring skulle jag vilja säga, säger hon.

Finns det modet och statusen i den svenska branschen, att hävda sig på det sätt som man gjort i Paris?

– Det är en stor fråga. Det finns säkert, men på olika platser. Malmö ligger långt fram tycker jag, med Lokal färdplan Malmö 2030. Här och nu tror jag att det är rätt mycket på gång, av det man läser i alla fall. Sedan när det gäller kapaciteten och viljan att genomföra, där måste vi nog hjälpas åt i branschen.