Regeringen vidare med ”Bolundaren”
Regeringen beslutade på torsdagen att föreslå utökningen av attefallshusens 25 kvadratmeter till 30. Förhoppningen från bostadsminister Per Bolund (MP) är att den så kallade Bolundaren ska minska bostadskrisen. Men förslaget har mötts av kritik.
– Det är svårt att se vilken effekt det kan få. Det blir mer bostad, men också dyrare att bygga, säger Ola Nylander, professor i arkitektur.
Våren 2014 var förra bostadsministern Stefan Attefall med och lanserade ett av de första exemplen på Attefallshus, ritat av Tomas Sandell.
När attefallshusen lanserades 2014 var förhoppningen att de skulle bidra till byggandet av en stor mängd bostäder och dämpa bostadsbristen. Så blev inte fallet, när Boverket undersökte saken visade det sig att endast 4000 anmälningsärenden sänts in till kommunerna mellan 2014 och 2017.
Den uteblivna expansionen tillskrevs delvis husens begränsade yta. I dagens proposition utökas ytan till 30 kvadratmeter med förhoppningen att de extra fem kvadratmeterna ska få fart på byggandet.
Men när Boverket undersökt intresset för utökningen har gensvaret från kommunerna varit ljummet. Hälften av kommunerna trodde inte att de extra fem kvadratmetrarna skulle leda till fler så kallade komplementbostadshus, endast en fjärdedel trodde att så skulle ske.
Samtidigt lyfter regeringen att intresset trots allt finns där bostäderna kanske behövs allra mest, pendlingskommuner nära storstäder står hittills för nära 40 procent av de komplementhus som hittills byggts.
Ola Nylander är professor i arkitektur vid Chalmers och forskar på bostäder. Han säger att det är svårt att bedöma hur stor skillnad de fem extra kvadratmeterna kan göra för bostadskrisen.
Ola Nylander, professor i arkitektur vid Chalmers.
– Det blir ju mer bostad av det och ett mer komplett hus. Samtidigt kan det bli svårare att få in på en tomt, säger han till Arkitekten.
Han lyfter samtidigt den ökade kostnaden för ett större hus och ifrågasätter om det är den tillåtna ytan som hållit tillbaka byggandet hittills.
– Det blir ju också dyrare att bygga 30 än 25, åtminstone ett par tiotusen per kvadratmeter. Men det är nog andra anledningar som gör att man inte bygger, säger han.
Förändringen står samtidigt i kontrast till den kritik om allt fler undantag från bygglovsreglerna som tidigare riktats mot Attefallshusen.
En av de remissinstanser som uttryckt kritik mot förslaget är Sveriges Arkitekter. Fack- och branschorganisationen vänder sig främst mot vad man ser som i snabb takt urholkade bygglovsregler, med allt fler undantag.
Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef hos Sveriges Arkitekter.
– Utvecklingen med allt fler bygglovsundantag inskränker kommunernas arbete för god arkitektur. Det underlättar inte på något vis för den enskilde villa- eller radhusägaren, skapar risker kring den enskildes investeringar och ökar riskerna för grannosämja, säger Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef för Sveriges Arkitekter.
Hon ställer sig även frågande till förslagets eventuella effekt på bostadsbristen.
– Det är tragiskt om politiken helt gett upp och överlåter till villaägare att lösa bostadsbristen. Sverige behöver riktiga bostadspolitiska reformer, säger Margareta Wilhelmsson.
Propositionen om utökade komplementbostadshus överlämnas till Riksdagen nästa vecka. Lagändringen föreslås träda i kraft den första mars nästa år.
Tidningen Arkitekten har sökt bostadsminister Per Bolund.
